Sedermåltid 2015

Den sista kvällen i mars var det dags för den traditionella sedermåltiden. Totalt 27 deltagare (+ Elia som inte heller detta år ville dyka upp) med Pekka som familjefar samlades i Runda rummet för att, som Claus så vackert uttryckte det på fb, ”föra sig judligt”.

WP_20150330_15_10_02_Pro

Inski rensar kyckling på samma gång det pågår vårfestkommittémöte i mysis…

Redan dagen innan sedermåltiden förbereddes det i Reuterska. Inski kokade tappert kyckling för att få rena kycklingben. Först stektes köttet i mysis för att allt sedan förflyttades på utsidan under taket (det regnade) för att kokas. Det var konstiga blickar som människor gav.

WP_20150330_15_29_26_Pro

Dags för stekning! Iklädd en halare som förkläde, man tager vad man haver.

6tag_300315-171023

På utsidan för att koka kycklingen (allt var nog säkert, inget vatten kom på sladdarna, bara på Inski)

SONY DSC

So. much. wine.

Styrelsen i form av Hanna, Laura och Inski med hjälp av Marina hade börjat sedermåltidsdagen med att bära fyra lådor vin (aka 24 flaskor) till TF och under dagens gång plockades alla vinglas fram, tallrikar, bestick och servetter räknades,  inför kvällen. Inski fixade allt som skulle till sederfaten (wohoo! TSF har skaffat två riktiga sederfat!) och på den sena eftermiddagen blev det dags att möblera om i runda rummet.

SONY DSC

En kork var dålig och vinansvariga Hanna lyckades få skärsår på båda händerna och halvt förblöda innan plåster hittades.

SONY DSC

Första omgången av flaskorna öppnade!

SONY DSC

Även koshersaft från judiska affären i Helsingfors hade skaffats.

SONY DSC

”For sacramental purpose”

I och med att vi detta år var så många personer blev det lite annan form på borden men snart hade alla bord dukats och bord och stolar hade plockats in från kyrkohistoriska seminarierummet.

SONY DSC

Försök till att räkna hur många platser som fanns (alla hade olika svar)

SONY DSC

Vårt tredje sederfat i bakgrunden, the fake one, med alla tårar, maror, murbruk…

SONY DSC

Dags att börja!

Efter att så gott som alla anlänt inledde Pekka med att förklara vad sedermåltiden är och vad som skulle ske under kvällens gång. Och även detta år var det en av gulisarna som var det yngsta barnet och fick ställa frågorna.

SONY DSC

Pekka förevisar vad som finns på sederfatet

SONY DSC

Karin och Claus visar hur man ska tvätta händerna. Hygien är viktigt.

Nästan så gott som alla deltagare var delaktiga i något moment i och med att det behövdes en hel del frivilliga att läsa olika texter.

SONY DSC

Den andra bägaren lutandes till vänster

SONY DSC

Inski åt hela pepparroten på en gång och försöker överleva

Då de olika delarna på sederfaten skulle ätas så hade alla olika tekniker till speciellt pepparroten. Eftersom det fanns en hel del specialdieter hade Inski varit snäll och fixat alternativ till de mest förekommande för att så många som möjligt skulle kunna äta allt.

SONY DSC

MAAT! Chili con carne av nötkött från Gado

Vid sidan av vinet var det vattenbägarna som fylldes titt som tätt och vattenkannorna fick fyllas på ganska ofta. Och för de flesta var maten ganska efterlängtad då det blev dags, att dricka två vinglas på halvtom mage började ganska snabbt märkas…

SONY DSC

Inski kidnappade Hannas kamera och fångade ordförande Laura och webbansvarig/vinansvariga Hanna i färd med att ta mera vin till bordet

SONY DSC

En liten paus i och med maten

SONY DSC

Matzabröd

Laura och Hanna konstaterade under kvällens gång att matzabröd (fortfarande) är ganska smaklöst men att med lite ost på skulle det gå helt bra att äta.

SONY DSC

Fröknarna sekreterare och värdinna

SONY DSC

En stor del av alla tomma vinflaskor…

SONY DSC

Och Maria råkade hälla rödvin på Niklas skjorta så salt fick bli räddning på samma gång Niklas äter efterrätt

Då alla fyra bägare vin druckits och alla ätit efterrätt och druckit kaffe (utan mjölk förstås) blev det fri samvaro. Vilket ledde till att styrelsen började plocka undan allt för att hinna få flyttat allt till Reuterska före klockan blev tolv. Allt gick nästan bra. Tydligen har det börjat bli någon slags tradition att styrelsen ska slå sönder ett vinglas, för kvällen avslutades med att Inski kom in genom Reuterskas ytterdörr och tappade ett vinglas. Det blev många bitar. Men på samma gång stod Hanna och Laura i mellandörren och torkade upp Röda havet som bildats då Hanna tappade en av de kvarvarande fyllda vinflaskorna rakt på stengolvet. Men slutet gott allting gott! Nästan.

Dagen efter på förmiddagen var det en styrelse som hade möte samt diskning och Inski kom på att för att spara utrymme hade tre vinglas placerats i de svarta lådorna med mat från Gado. Som hade förts tillbaka. Så det blev en extra utfärd till Gados kök i och med lunchen för att under skratt hämta tillbaka vinglasen samt salladsbestick som också glömts. Hoppsan. Och Inski fick konstiga blickar då det på hennes bricka fanns sallad och tre vinglas med rödvinsfläckar i.

WP_20150401_12_41_28_Pro

Inskis bricka med de sista vinglasen.

 

Tack Pekka för att du ännu ett år ledde oss genom sedermåltiden och även till alla andra som deltog; next year in Jerusalem!

Styrelsekväll

För en tid sedan hade styrelsen en chillkväll vid Klosterdomens hydda (aka, Inskis & Karins) med pizza, godis, chips och smurfdricka.

Inski agerade värdinna (obviously) och hade stått och bakat pizzor hela dagen (eller tinat upp frusna pizzor) som de hungriga styrelsemedlemmarna glatt åt upp, och Oscar som kom senare fick det sista.WP_20150302_18_23_28_Pro

Pizzaaa!! Alla fick mat och alla blev mätta.

WP_20150302_18_24_13_Pro WP_20150302_19_18_33_Pro WP_20150302_19_19_52_Pro 6tag_020315-192532 WP_20150302_20_13_03_Pro

Fjolårets värdinnor fick ett allvarligt skrattanfall och låg på golvet och skrattade. Vad de skrattade åt är lite oklart…

WP_20150302_20_52_53_Pro

Inski hade ett shotglas som hade partymode!
Det blev även beerpong med spännande resultat och lite vått golv.

WP_20150302_22_44_00_Pro WP_20150302_22_06_55_Pro WP_20150302_22_03_58_Pro WP_20150302_22_32_21_Pro

Laura och Karins poserade (och Laura fick ett skrattanfall) efter ett segervarv.

WP_20150302_19_21_20_Pro

FYI: Föreningen betalade ingenting, allt kom ur styrelsens egna fickor
P.S. Grötfesten 2013 har fått text!

Fastlaskiainen 2015

Fastlaskiainen kom också i år och snön lyste med sin frånvaro även detta år, dock var det mindre lerigt än ifjol. Trots att snön var borta och TSF:s grund till pulkan var skidor (studentkårerna rekommenderade hjul) så stoppade detta inte teologerna att bygga en pulka efter ett par års paus.

Då tankarna på en pulka uppstod var den första frågan VAD och HUR pulkan skulle se ut. Och de två äldsta gamylerna i styrelsen (Hanna och Oscar) tog upp det som varit en idé under minst fyra år: Mose och den brinnande busken. Teologerna skulle ta upp kampen med kemisterna!
Planeringen kom i gång, som det till stor del var Oscar och Patrik som stod för, och traditionsenligt så började pulkan byggas dagen innan. Med silvertejp, sopsäckar, en korg och en buske kom man långt!

SONY DSC

Till Vårdberget kom hela ekipaget efter lite om och men! Det största problemet var att få busken att brinna av tändvätska som var lite för gammal. Busken blev indränkt i tändvätska och fastsatt i korgen.

SONY DSC

Under tiden teologerna väntade försökte Oscar få tändaren att arbeta och Patrik försökte hålla sig vaken.

SONY DSC

En sista gruppbild innan allt började, det var nämligen osäkert om alla skulle komma levande ner för backen då det var eld inblandat. 45 minuter innan tävlingen skulle börja satt folket i mysis och Marina & Bränä tog på sig uppgiften att fixa skyltar till Mose (Oscar) och Berget (Karin). Också Mose på hebreiska fanns på Oscars skylt. Dock hade teologerna tydligen inte riktigt koll på hur hela berättelsen gick så Bibeln fick sökas fram för att repetera och försöka hitta rätt i Moseböckerna (det var längesedan GT 1 lästes av alla inblandade). Dessutom blev det diskussioner om det skulle vara Mose eller Moses, svåra beslut, svåra beslut.

kårens2

Efter lite problem fick Oscar busken att brinna, några hårstrån fick stryka med på kuppen och så var det iväg!

kårens

Patrik var den mäktiga pulkadragaren och flaggan var med. Många i publiken kände igen vad pulkan föreställde så det var bra!

kårens4

Karin var smårädd och Oscar kunde ha fått gnistor på sig. Det var farliga saker teologerna höll på med i år.

kårens3

Nere (ish)! Alla var lyckliga att det gick bra och efter att vi konstaterat att TSF inte kom till finalen (varför är en bra fråga, med vår fina pulka) och fingrarna nästan förfrusit så blev det Afterski i mysis!

SONY DSC

I mysis bjöds det på minttukakao med grädde och piroger med pålägg. Alla blev uppvärmda och det var en trevlig kväll med teologerna!

Dock försvann flaggan någonstans på vägen tillbaka, så till nästa år ska en ny flagga fixas!

Hälften av bilderna är Hannas och bilderna från nedfärden är Kårens.

Halarsitz

Den fjärde februari var det dags för en efterlängtad sitz! Gulisarna hade fått sina halare och det var länge sedan gamylerna sitzade med andra teologer så det var verkligen på tiden att dra på sig halaren.

Inski och Johanna gjorde en mycket bra insats som sångledare och hade gjort olika frågor som man skulle svara på i och med presentationen. Så då fick man lära sig lite andra saker om sina medstuderande. Orden ”kära teologer och VÄN” var även mottot för kvällen i och med att alla utom en deltagare var teolog.

Förrätten bestod av vattenmelon, huvudrätten av pasta i olika former och bolognese som var supergod samt till efterätt kladdkaksmuffins med vispgrädde. Så Oscar & Inski som årets värd & värdinna gjorde ett utomordentligt jobb för det första evenemanget detta år!

halarsitzKvällens antiklimax var vid första snapsen då det visade sig att det var vatten i hälften av deltagarnas snapsglas. Varför? Fel flaska hade tagits och den innehöll vatten från gulissitzen. Men det redde snabbt upp sig och det kom snaps i allas glas!

Även några straffsnapsar utdelades (samt åt några som sympatisnapsade) med en mystisk dryck. Alla överlevde nog. Straffsnapsarna utdelades för att man inte höll tyst eller lämnade sin plats utan tillåtelse. Så kan det gå.

halarsitz1

Straffsnaps/sympatisnaps!

Timmarna flög iväg med trevliga och roliga diskussioner och mycket sång tillsammans, dock var det stora problemet som vanligt att de olika nationernas/föreningarnas sångböcker hade sångerna i olika ordning och versioner. Så det blev en del spontansång då vissa hade flera verser än andra.

En viss förvirring bröt också ut i och med att lite olika prefekter utropades, en stor del körde på Antti Laato medan de äldre gamylerna starkt proklamerade Tage Kurtén. Rätt ska vara rätt.

Mitt i allt var den officiella delen av sitzen slut och det blev fri samvaro på samma gång som det blev diskande/städande/bordsflyttande. Delar av deltagarna gick vidare till Portti på jatko medan andra gick hem och sova.

(Bilder blev det sämre med, så roligt hade vi)

Styrelsebytarkryssning 2014 edition

På den tidiga morgonen den 15:e december 2014 samlades nio teologer i hamnen vid Viking Lines terminal. Det var dags för styrelsebytarkryssning! Och i år var det Viking Amorella som fått äran att ha oss ombord, har man ett gott minne kan man komma ihåg att styrelsebytarkryssningen 2013 var ombord på Silja Galaxy och Amorella låg på grund utanför Åland. Den klartänkta kan också räkna ut att det var två personer som fattades, Sabbe var fortfarande i Prag och Ele låg hemma med feber. Före mötet i hamnen hade en stor del sammanstrålat vid torget och åkt buss tillsammans till hamnen, under bussturen hade mycket redan planerats. Inski planerade private party för Hanna, Inski och Oscar i och med att dessa tre ännu skulle ha födelsedag då jullovet börjat.

Till terminalen kom vi och Leo checkade in oss under tiden som resten ockuperade en soffa. I och med att vi var en grupp skulle vi ha fått ett bås där Leo skulle dela ut biljetterna, men det ville han inte ha. Pensionärerna fick sådana.

altAvbKyC1fhrd5etN4rPluGxKuvINzYSM5R9EURyVoWWZG

Heidi, Hanna, Inski, Karin & Leo i väntan på ombordstigning

Att åka på kryssning på en måndagsmorgon i december betydde att det i princip var teologerna och pensionärerna ombord, och det var en ganska så tom båt. Efter en del väntande fick vi gå ombord och kom direkt in på sjunde däck, aka matdäck men även där våra hytter fanns. Då vi lokaliserat hytterna, sådär passande teologiskt/kyrkligt/whatever så fanns de kvinnliga styrelsemedlemmarnas två hytter i ena delen medan den manliga hytten fanns i andra delen av korridoren trots att hyttsiffrorna kom efter varandra. Viking Amorella, du förvirrar oss.

6tag_151214-085820

FRUKOST!! Och Karins hand är med som vanligt.

Under hela morgonen hade alla drömt om frukost och då alla saker var inslängda i hytterna störtade alla iväg till frukostbuffén.

altAkB76-UKHDScfWE74NE0OfuWTYxuULiRmg-w1YSzbCG4

Leo, Hanna, Laura, Sofia, Karin, Heidi & Oscar

Efter att alla ätit sig mätta var det dags att söka upp konferensavdelningen. Året innan var vi inbokade som STF, styrelsen 2014:s mål var att denna gång inbokas som FST. Men det blev bättre, mötesrummet var bokat som Åbo Akademi.

styssekryssning3

Först började styrelsen 2014 med att ha sitt sista styrelsemöte innan det blev gemensamt möte och till sist tog styrelsen 2015 sitt planeringsmöte.

styssekryssning4

Styrelsen 2014 går igenom stadgarna/arbetsordningen

Då det blev dags för skumppa och överräckning av ordförandeklubban gick det lite vilt till. Oscar tog som uppgift att öppna flaskan och skumppa kom precis överallt i rummet, Otto öppnade den andra och det gick bättre. Klubban hade Sofia glömt i hytten så istället blev det överräckning av TSF:s kalender.

styssekryssning1

Skumppastädning (datorn klarade sig)

styssekryssning2

Sofia ger över ordförandeskapet till Lååra-Saara

Då mötestiden tog slut blev det lite vilostund innan vi planerat att äta lunch. Båten hade lämnat Åland och alltså kommit ut på öppet hav. Och det märktes. Då vi skulle gå iväg för att införskaffa lunch hölls man knappt på fötter, så mycket vågade det. Mat köptes och alla försökte äta men en efter en gav upp och gick iväg för att lägga sig en stund. Endast Oscar mådde helt bra och tyckte resten av sällskapet var tråkigt.

6tag_151214-153547

”En kulen natt, natt, natt, min båt jag styrde. På havets vågade, vågade våg, så skummet yrde…”

Men någon timme senare hade det lugnat ner sig och inom en stund sammanstrålade alla i killarnas hytt, som blev partyhytten. Det spelades spel av olika slag, lite besök till tax-freen, lite mera spelande, Oscar hade personlighetsstörningar och inbillade sig att han vann, och att ha nio personer i en hytt leder till värme och dålig luft. Och precis som på kryssningen året innan hade ingen kommit ihåg att ta med sig en kortlek, så detta fick införskaffas från tax-freen.

altAnwuv5PZxaQKi_lKitIhZeD7ZcW0h2b3ra2FIeHKcbMr

En 3 ords mening, nästa person ritar, personen efter tolkar till en mening… Så ”Tomater växer ovalt” blev till ”Tomtar hyllar Jesus”.

styssekryssning

9 personer i en hytt. Heidi, Hanna, Inskis ben, Laura, Oscar, Karin, Leo, Otto. Och Sofia sitter på golvet under kameran.

Då några timmar gått konstaterades det att man behövde ställa sig i ordning för middagsbuffén. Under tiden kom vi i land i Stockholm och en del gick ut på däck för att beundra Stockholms hamn i mörker, då meddelades det också i högtalarna att larmsystemet skulle testas (det fungerade nog) men det ledde till att de som var ute på däck inte hört meddelandet utan var säkra på att nu dör vi.

altArZ_o7bu9VWg5bA3RP1oJhhhTM5v0KD7pLPibbZJXj3Y

Titanic med Leo och Inski

styssekryssning5

Klubban överräcks till Laura av Sofia

Alla hade till sist fått på sig kläder så då gick vi som duktiga barn på ett långt led efter Leo till maten som väntade. Eftersom det var december var det julbord som serverades och det blev en hel del ätande då igen. Traditionsenligt blev det en snapsvisa för att liva upp i restaurangen (påminnelse: vi och pensionärer) som vi dessutom fick applåder för.
Under middagen kom även tomten på besök. Han frågade förstås om vi varit snälla, vilket alla svarade ja på. Utom Oscar som svarade nej. Godis delades ut till de snälla teologerna medan Oscar till sist fick godis då han hävdat att han i alla fall sagt sanningen och tomten konstaterat att han kan hinna bli snäll ännu.

WP_20141215_20_11_30_Pro

Leo, Inski, Karin, Otto, Laura, Oscar, Heidi och Sofia

Efter att alla ätit blev det ett besök i tax-freen innan alla skingrades till olika platser. Nattsömnen blev kortare för vissa och längre för en del andra vilket visade sig på morgonen då båten började närma sig Åbo. Oscar var motvillig att stiga upp, Hanna och Inski tog på sig uppgiften att försöka få upp honom men med ett dåligt resultat.

altAm0kB6Kef95HkR6FysVHKmYa6Jhz6a0poT8B_bmmImO8

En trött Oscar

Men till sist var alla uppe och det blev dags att gå i hamn. Vissa for iväg för att skriva tent medan andra styrde stegen hemåt för att sova några timmar till. Och det var allt för denna styrelsekryssning!

Pre-jul!

I december firade TSF pre-jul! Som specialprogrampunkt var Birgitta inbjuden för att ha psalmcafé. Psalmcaférna existerade förr i TSF:s historia, men under de senaste åren har de inte existerat, tills nu!

Sådär en halvtimme innan kom styrelsen på att julpyntet helt och hållet glömts bort, men efter en liten stund var PT-semi vackert dekorerat med glitter och bollar och ljus på borden.6tag_111214-165855

Då teologerna dykt upp började psalmcafét! Det var 100-års jubileum för Britt G Hallqvist så detta var temat för kvällen. Efter att vi sjungit och lärt oss både nya saker och nya psalmer så övergick programmet i att andra årets studerande framförde favorit i repris från deras grötfest och läste julevangeliet på många språk. Till sist läste också Birgitta julevangeliet, på Jeppodialekt.

Det fanns glögg, pepparkakor, kaffe, jultårtor… att äta och runt borden diskuterades det livligt. Efter en tid blev det dags för frågesport som hade tema JUL. Under stolarna hittades lappar med olika figurer ritade och fyra lag uppstod. Det var en mycket intensiv tävling mellan lagen med frågor som teologer borde kunna (t.ex. vad de tre vise männen hette, hur många språk julevangeliet lästes på och vad adventssöndagarna har för namn i kyrkoåret)

prejul2prejulDå tävlingen var avgjord väntade alla ivrigt på en sista gäst, TOMTEN! Tomten kom i form av Karin som bar med sig en julklappslåda dit alla som haft med sig en julklapp stoppat sina paket. Efter utdelningen av julklappar som var inslagna i lite olika material och mycket olika innehåll så blev det ett ”vilt” jatko i mysis innan alla begav sig iväg till olika håll.  6tag_111214-194335

Grötfest 2014

Det var en märklig morgon som grydde den 2:a december 2014.
Ingen av oss hade sovigt annat än på sin höjd någon kvart här och där under natten, och nu var eldprovet nära, det vi hade väntat på hela året skulle strax börja. Nu singlade snön lätt mot Tavastgatan och en brokig skara sökte sig groggigt mot Metodistkyrkan i Åbo.
Grötfesten skulle snart börja!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA Förberedelse
Som alla goda fester krävde också grötfesten en beskärd del planering, denna planering hade ägt rum med jämna mellanrum under dagarna i november. En hel del goda skratt gav upphov till en mycket god stämning och hoppfulla utsikter för grötfesten.
Ganska snabbt bestämde vi oss för att gå in med inställningen att roliga människor gör ett roligt program, och eftersom vi vet hur roliga teologer är bemödade vi oss inte nämnvärt för att hitta på överdådiga program. Lagom är bäst!
Den märkligt mångsysslande Janette kunde skaffa fram i princip allt vi behövde till festen och vi utnämnde henne snabbt till grötmor. Inga protester kom från hennes sida och såväl mjölk (från gamla hederliga kossor – slå det ni!) som bröd (från ett riktigt bageri) togs genom hennes oändliga kontakter bort från vår inköpslista.
Jessica och Nadja visade sig vara ivriga pysslare av stora mått och var en stor faktor till att vår lokal var så underbart utsmyckad som den var. Otto blev vår informatör (vad det nu sedan betyder…) och har även fotat bilderna i denna artikel. Utan officiella titlar blev undertecknad, liksom även Alexander. Ingen vet riktigt vad vi gjorde, men vi hjälpte väl till lite här och där antar jag. OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Högättade gäster
Ingen gröt utan tomtemor och ingen fest utan gäst. För att locka upp sömniga människor ur sina sängar i morgonstund bedrev vi en intensiv och närmast aggressiv reklamkampanj för att fylla borden. Vi visste från början att det skulle bli en ganska tråkig grötfest om ingen kommer, så vi gjorde vårt allt för att det inte skulle ske.
Därför lanserade vi hashtagen #mandel2014, som i ärlighetens namn floppade ungefär så mycket en hashtag bara kan göra – eftersom bara en av oss använde instagram. Inte heller hjälpte det ju att vi inte hade några mandlar att hashtaga.
Nåväl. Inbjudningsserenaden framförd till de anställda vid teologiska fakulteten lär ska ha varit desto mer lyckad. Nedan följer ett utdrag av vad som framfördes (på knä, så vitt jag inte är fel underrättad (vilket gott kan hända)) med stor patos:

Gulis tomtar rört i gröten rara, gröten rara,
dukat bordet åt en tomteskara, tomteskara.
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.
[…]
Sedan åter återgår till studier, går till studier,
tomteskaran, tassar nätt på tårna, nätt på tårna.
Tipp tapp, tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

Det skulle visa sig vara ungefär 30 modiga (och pigga) teologer som ville visa sig morgonen den 2:a december 2014. Våra strävanden gav alltså resultat

OLYMPUS DIGITAL CAMERA Natten gick tunga fjät
Som barn vill man sova så mycket man bara kan. Det vill man även när man inte är barn längre. Men ibland går det inte. Till exempel när det vankas grötfest. Fram till 02.00 hade vi pyntat (eller kanske snarare flummat) i lokalen och funderat på det ena och det andra. 02.00 tog sedan grötkoket vid, och vi stökade i köket resten av morgonen.
Julstjärnor, gröt, bröd, glögg och pepparkakor. Vidare skulle det dukas, planeras program och… Ja, det var väl inget mer. Hur som helst var det både långa och korta timmar samtidigt, vilket är lika märkligt som det låter. Men till slut slog klockan 06.00 och välkomstglöggen var framställd.OLYMPUS DIGITAL CAMERA  Festvimlet
Alla såg ungefär lika förstörda ut när de anlände. Den ena eländigare än den andra, inget särskilt trevligt att beskåda. Ändå var humöret företrädesvis gott och efter en inledande andakt och lite morgonsång som den 3:e årskursen hjälpte oss med kunde ätandet börja.
Undertecknad hälsade välkommen med att konstatera att det i världen finns en naturlig balans mellan konsument och producent, och att festarna denna morgon skulle såväl konsumera gröt, som producera en trevlig feststämning. Strax efter detta tog tomtemor över ordet och välkomnade till ätande av gröt. Gröten var framställd enligt ett gammalt recept ur Micael Agricolas ABC-bok, gröti – och den sades vara helt fri från såväl nöt, ärta som katt!OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA Efter lite gröt, lite allsång, mycket skratt och så småningom klarnande ögon tog hedersgäst och festtalare amanuens Marjo Ahlqvist ordet och svepte mattan under oss med ett hejdundrande tal om gurkor. Talet inehöll såväl humor, som teologisk insikt, men även djup och inspiration. Detta tackar vi för!
Efter detta efterlängtade alla efterrätten eftersom den var så eftersträvansvärd. Men den måste förtjänas, därvid tog en spännande tävling vid. Fångarna på mysis. Åtta tappra teologer bevisade att efterrätten nog skulle bli allas egendom genom att göra tappra insatser i tävlingen. Hedersomnämnande går till Alaric som med sällan tidigare skådad iver antog en farlig uppgift, även Karin & Claus måste här uppmärksammas för sitt makalösa samarbete. Dessutom bevisade universitetslärare Pekka Lindqvist att gammal alltjämt är äldst.

När julstjärnorna således var avverkade, och lite mera allsång sjungen började festsorlet så småningom dö ut. Åter en uppfriskande dag med studier väntade den glada skaran teologer och de sökte sig muntert mot teologiska fakultetens lokaler, fyllda av glädje i sitt sinn, sång i hjärtat och gröt i magen.OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Efterfesten
Det inte så många visste om var att vi gulisar nappade chansen att festa lite extra efter grötfesten. Under efterfesten (som fortsatte på samma ställe som huvudfesten) torkade vi av borden, ställde tillbaka stolarna, diskade, torkade, sopade och gjorde annat sådant.
På det hela taget var efterfesten en lyckad tillställning men allt roligt har en ände och till slut måste vi styra kosan hemåt, mot en hett efterlängtad sömn, mot studier och mot nya äventyr!

10841279_318607881677232_2079256057_n

Text: Samuel Erikson, Foto: Otto Lindén & Nadja Nikkinen (gruppbilden)

Tack gulisar för en mycket bra grötfest 

Höstfest!

(Bättre sent än aldrig, detta är ganska tidigt emot hur det kunde vara på gamla divinans tid, *host*)

Torsdagen den 30.10 dök det upp strax över 30 finklädda teologer i Gula som efter lite mingel steg in i Runda rummet och sökte sig en plats. Och efter välkomstord av fru Ordförande Sofia så blev det dags för mat!

IMG_3993-1

Menyn detta år bestod av grönsakspastasallad och broilerfilé med rödvinssås och ris. Under måltiden pratades det och skrattades vid alla bord. Sofia höll ett tal som berörde TF:s 90-års födelsedag och listade saker som 90-åring har sagt att har hållit dem unga. Mat, sömn och bacon var några av dessa, och de konstaterades att många studerande håller dessa sakerna som mycket viktiga.

IMG_3995-1

IMG_3996-1 IMG_3997-1

IMG_3998-1

Efter detta var det fritt fram att fylla på tallriken med mera mat och så var det dags för gulisen Samuel att ta tag i gitarren och underhöll deltagarna med vacker sång. Då Samuel sjungit var det dags för festtalaren Ingvar Dahlbacka att få ordet, och det var ett mycket roligt tal! Allt från hur en predikan ska vara uppbyggd (inledning, avslutning och så kort tid som möjligt mellan dessa), dikter på Terjärv- och Munsaladialekt och vad studerande har skrivit i uppsatser om bl.a. religion, från högstadiet till universitet. Jag tror jag talar för många då jag säger att man skrattade så det kom tårar under detta tal.
För de som nu inte är bevandrad i de österbottniska dialekterna finns HÄR Lars Huldéns dikt ”Ti arbeit ilag” både på Munsaladialekt och en översättning.

IMG_3999-1

Årets festtalare!

Det blev dags för lite mingeltid och även tid att granska auktionens föremål innan deltagarna bänkade sig för att se och bjuda på diverse föremål. El Fafito blev nästan utauktionerad då han anlände sent, men det gick inte igenom. I och med att det pågår utflyttning från Reuterska huset så var det många ur personalen som gått igenom sina bokhyllor och donerat många intressanta böcker till auktionen. Festskrifter till både Gunnar och Tage, avhandlingar, exegetiska böcker, möjliga kursböcker… Pekka hade även donerat tre VHS-filmer som började från det intressanta budet 15 mk, Laura meddelade att man kunde känna doften av 90-tal, så det var äkta vara! Oscars Tanja kom och presenterade sin donation som var en mycket vacker frälsarkrans i sten- och glaspärlor. Efter en del budande var det Faffen som gick hem med den. Böcker som personal och professorer rört vid var som vanligt speciellt eftertraktade, ännu bättre var det om det fanns namn i den. Styrelsen lovade även att man säkert kan få sina införskaffade böcker signerade av personalen om man pratar snällt. En bok som många var intresserade av var en bok som självaste festtalaren skrivit, smakprov lästes och det var en stark kamp mellan vem som skulle få den.

Förutom böcker och VHS-kassetter så fanns det även två elefanter (OBS, icke-levande) med ljus i som var mycket eftertraktade, presentkort på fotokurser med Hanna, städning och fönstertvätt av Sofia, kexbakande med Laura, hamburgarmåltid vid Ilonas, Bränäs och Mikaelas och mycket mera!
Till sist blev det dags för de två sista föremålen som var två bokhyllor som Peter och Claus slog ihop sina huvuden och köpte tillsammans då de behövde varsin bokhylla, så kan man också göra.

IMG_4000-1

Inski var den som nästan alltid började bjuda på alla föremål, alltid med budet 1 euro (man måste ju börja någonstans), Boije och Faffen kämpade om en bok av Lindfelt som gick till Faffen efter att Boije trissat upp priset och han sen meddelat att de för några år sen tävlade om en likadan bok och Boije gick segrande hem med den, that’s also a way.

Orden ”tänk på fadderbarnen i Indien” hördes nu som då under auktionens gång för att få upp priset och i och med att alla pengar från auktionen oavkortat går till TSF:s fadderbarn i Indien så kom det totalt in 361 euro under höstfestkvällen! Not bad at all!

Då alla auktionsföremål fått nya ägare och Leo fått uppskrivet alla pris och nya ägare var det dags för kaffe och efterätt som var chokladmoussé, utom för nötallergikerna som fick ris á la Malta. Under tiden som man åt och drack delades förtjänsttecknen ut för tredje året!

IMG_4004-1

Förtjänsttecknet tillföll: Alexandra Johansson, Ville Väänänen och Pekka Lindqvist. Stora förtjänsttecknet tillföll Claus Ståhlberg och Marina von Schantz. Det var bara Claus och Marina som var på plats, de andra får sina utmärkelser genom specialleverering eller personligen lite senare.

IMG_4007-1

Claus och Marina som var på plats av förtjänsttecknens nya ägare

Allt roligt tar slut i och med att allt och alla skulle vara i ordning igen senast vid tolvslaget (vilket nästan lyckades, en del saker hann inte in i Reuterska före domkyrkans klockor slog tolv). En del sade godnatt och gick hem för att sova medan andra traskade iväg på jatko.
En mycket trevlig höstfest, som även var första höstfesten på ett par år som det inte regnade eller snöade på!

Gulissitz

Detta inlägg gömde sig visst i utkasten, hups!

Tisdagen den 16.9 på kvällen samlades halarklädda gamyler och gulklädda gulisar i auditorium Reuter, det var dags för årets gulissitz och Gnosis var också inbjudna!

Sabbe och Johanna var sångledare och gick igenom kvällens program, sitzandets regler och övrig info och så var kvällen igång.

Värdinnorna hade arbetat hårt för att det skulle finnas något att äta, och det fanns det! I och med att det var gulissitz var temat obviously GUL, så även i matväg. Till förrätt var det en morotssoppa, huvudrätten var fyllda paprikor och efterrätten bestod av mango-cheesecake, mums! Efterrätten var så god att den inte hann med på någon bild. Och värdinnorna var verkligen värda värdinnans skål, så hårt som de arbetat och fixat sån god mat. IMG_3778

IMG_3781

Under presentationsrundan konstaterades det att detta måste vara första gången Borgå överröstades då det gällde ljudnivå, de överröstades nämligen av Kronoby (som dessutom endast hade tre personer på plats). Men, en första gång för allt! Då man presenterade sig skulle man även berätta något som ingen i rummet visste om en, vilket orsakade en del hårt funderade för speciellt de äldre studerandena, och var inte det tillräckligt skulle man också välja mellan aliens och zombies. Många olika historier kom fram och aliens vs. zombies var också stundvis svårt att välja mellan.

IMG_3779 IMG_3780

Många sånger sjöngs, många av de finska platserna skulle upp på borden och det var en mycket trevlig kväll helt enkelt!

Gulisintagning!

En måndag i september samlades sex glada gulisar och tre hemlighetsfulla andra årets studerande för att ha den traditionella inskriptionen för gulisar, nämligen gulisintagning!

635460369627501562

Två gulislag instiftades, team Kierrekorkki och team Kuhlager. Sopsäckar söndrades och kläddes på, näsorna målades gula och äventyret kunde börja. Gulisbingo var det första gulisarna råkade ut för, en hel del saker som skulle utföras under intagningen för att få bingo. Som olika uppgifter var att krama en främling, dansa letka-jenkka i armkrok, göra en sjöstjärna, hoppa x-hopp, ta en gruppselfie och massvis med andra utmanande uppgifter. Sedan var det dags att gå iväg. Första etappen på intagningen var en frågesport, som handlade t.ex om namnet Konstantin, Aura å’s broar, Ålands invånarantal och mycket andra kluriga frågor. Tävlingen var spännande och många poäng delades ut åt vardera laget.

635460369831987559 10705007_10203974615262364_1689495618_n

Sedan var det dags för charader framför Per Brahe. Den ena skojiga imitationen efter den andra ledde till många skratt. Imitationer av bl.a en banan, en österbottning, Påven och en hankeit var med i spelet.
För att öva den traditionella sånguppträdandet på pizzan efteråt hade också gulisarna sin chans att finslipa sången och rörelserna, framför en del turister på kyrktrappan. Också en och annan kram utdelades åt främlingar kring kyrkan då den konstanta tävlingen om en bingorad stod på spel.

635460370558789147 6tag-32131744-805103791641412818_32131744 10668294_10203974594621848_552773378_n

För att förbereda oss för den flottiga pizzan hade också Johanna, Heidi och Ina planerat en svettig kaloriförbränningsövning, dvs. stafett! Uppvärmning, tågstaffet och grande finale; BANANSTAFETT! (spring med en banan mellan benen). Efteråt för att inte slänga bort bananerna, fick en av deltagarna i båda lagen äta upp varsin, eller iallafall försöka göra sitt bästa. Är det såhär man känner sig om man var en dinosaurie Rex?

10634234_10203974620822503_1281237636_n

Grande finale av gulisintagningen bestod av vattenballonger. Skadeglädje, bästa glädje? Iallafall för Johanna, Heidi och Ina. I en sorts stafett skulle lagen på tid försöka kasta så många vattenballonger åt varann utan att det gick sönder. (Och med facit i hand kan vi säga att det var mera dränkta katter vi såg än hela vattenballonger.) Strax efter vattenballongerna tagit slut tog också team Kierrekorkki sin vinst i gulisbingon. Team Kuhlager, förvirrade av sorg, stod ordlöst och hoppade x-hopp, förrän de insåg att de inte mer var till något nytta.

10668214_10203974590861754_1521159199_n

Nu var den ‘officiella’ intagen avklarad, men för att pigga upp de äldre studerande hade vi några ‘challenge’ till grupperna under pizzan, för att samla sina sista poäng i den blodiga kampen om gulis vinst. Det var en hel del tal och andra konstigheter som dök upp under måltiden.

10705048_10203974607622173_742241908_n 10695273_10203974606102135_1155500881_n

Sist men inte minns var det dags för den traditionella KOKOSNÖTTÄVLINGEN. Den regerande mästaren Karin var full med adrenalin för tävlingen, både av skräck och iver. Som en modig motståndare tog årets ‘gamylgulis’ Jeanette och utmanade Karin. Tävlingen var mycket intensiv, och efter en lång stunds betänketid av årets jury; Lååra-Saara, Erika och Oscar kunde de inte utan stora suckar och imponerade uttalanden meddela att årets vinst blev DELAD. Så akta er, för nästa år, då är det minsann tre kokonsnötter som står på spel 😉IMG_3767 IMG_3770

Den sista officiella programpunkten var utnämningen av det vinnande gulislaget, och iår var det med en liten, liten marginal; team KIERREKORKKI!

Sedan återstod fri samvaro, fri STÄDNING och en ivrig väntan på nästa års gulisintagning. Vi ses väl där? 😉

Puss&prupp,

Inski