En måndag i september samlades sex glada gulisar och tre hemlighetsfulla andra årets studerande för att ha den traditionella inskriptionen för gulisar, nämligen gulisintagning!

Två gulislag instiftades, team Kierrekorkki och team Kuhlager. Sopsäckar söndrades och kläddes på, näsorna målades gula och äventyret kunde börja. Gulisbingo var det första gulisarna råkade ut för, en hel del saker som skulle utföras under intagningen för att få bingo. Som olika uppgifter var att krama en främling, dansa letka-jenkka i armkrok, göra en sjöstjärna, hoppa x-hopp, ta en gruppselfie och massvis med andra utmanande uppgifter. Sedan var det dags att gå iväg. Första etappen på intagningen var en frågesport, som handlade t.ex om namnet Konstantin, Aura å’s broar, Ålands invånarantal och mycket andra kluriga frågor. Tävlingen var spännande och många poäng delades ut åt vardera laget.

Sedan var det dags för charader framför Per Brahe. Den ena skojiga imitationen efter den andra ledde till många skratt. Imitationer av bl.a en banan, en österbottning, Påven och en hankeit var med i spelet.
För att öva den traditionella sånguppträdandet på pizzan efteråt hade också gulisarna sin chans att finslipa sången och rörelserna, framför en del turister på kyrktrappan. Också en och annan kram utdelades åt främlingar kring kyrkan då den konstanta tävlingen om en bingorad stod på spel.

För att förbereda oss för den flottiga pizzan hade också Johanna, Heidi och Ina planerat en svettig kaloriförbränningsövning, dvs. stafett! Uppvärmning, tågstaffet och grande finale; BANANSTAFETT! (spring med en banan mellan benen). Efteråt för att inte slänga bort bananerna, fick en av deltagarna i båda lagen äta upp varsin, eller iallafall försöka göra sitt bästa. Är det såhär man känner sig om man var en dinosaurie Rex?

Grande finale av gulisintagningen bestod av vattenballonger. Skadeglädje, bästa glädje? Iallafall för Johanna, Heidi och Ina. I en sorts stafett skulle lagen på tid försöka kasta så många vattenballonger åt varann utan att det gick sönder. (Och med facit i hand kan vi säga att det var mera dränkta katter vi såg än hela vattenballonger.) Strax efter vattenballongerna tagit slut tog också team Kierrekorkki sin vinst i gulisbingon. Team Kuhlager, förvirrade av sorg, stod ordlöst och hoppade x-hopp, förrän de insåg att de inte mer var till något nytta.

Nu var den ‘officiella’ intagen avklarad, men för att pigga upp de äldre studerande hade vi några ‘challenge’ till grupperna under pizzan, för att samla sina sista poäng i den blodiga kampen om gulis vinst. Det var en hel del tal och andra konstigheter som dök upp under måltiden.

Sist men inte minns var det dags för den traditionella KOKOSNÖTTÄVLINGEN. Den regerande mästaren Karin var full med adrenalin för tävlingen, både av skräck och iver. Som en modig motståndare tog årets ‘gamylgulis’ Jeanette och utmanade Karin. Tävlingen var mycket intensiv, och efter en lång stunds betänketid av årets jury; Lååra-Saara, Erika och Oscar kunde de inte utan stora suckar och imponerade uttalanden meddela att årets vinst blev DELAD. Så akta er, för nästa år, då är det minsann tre kokonsnötter som står på spel 😉

Den sista officiella programpunkten var utnämningen av det vinnande gulislaget, och iår var det med en liten, liten marginal; team KIERREKORKKI!

Sedan återstod fri samvaro, fri STÄDNING och en ivrig väntan på nästa års gulisintagning. Vi ses väl där? 😉

Puss&prupp,

Inski