Biskopsträff 22.11

Biskopsträffen med Björn Vikström inleddes med en presentation av alla som var närvarande som för övrigt var 31 st till antalet. Efter att alla hade fått presenterat sig höll Emma Audas en intervju med biskop Björn. Här kommer nu en kort sammanfattning av det som kom fram.

Björn blev biskop år 2009 och ställer upp i ärkebiskopsvalet, han är både prästbarn, biskopsbarn och ärkebiskopsbarn. Orsaken till Björn började studera teologi sade han berodde till stor del på Borgås fina ungdomsarbete, det var där gnistan tändes. Sedan efter att han utfört församlingspraktiken visste han att han ville bli församlingspräst.

Björns första tid som präst var tuff, han fick ta hand om flera svåra begravningar och sade till de studerande att när man blir utexaminerad från teologiska fakulteten är man inte färdig. Man kommer att bli tvungen att lära sig en hel del på fältet också, Björn hade även som ny präst nytta av det nätverk han hade bildat under sin studietid.

På frågan vad biskop Björn såg som kyrkans stora utmaning och framtid svarade han att kyrkans utmaning är att nå ut till unga med det kristna budskapet. Han tyckte det var synd att äktenskapsdebatten river och sliter kyrkan så som den gör och gör att hon glömmer fokusera på sin uppgift att nå ut med det kristna budskapet. Gällande framtiden hoppas Björn att kyrkan blir mer självständig från staten och synligare i samhället.

Under kvällen ställdes också många frågor gällande församlingarnas framtid i norra Österbotten där det finns församlingar som inte haft kvinnliga präster och många i församlingen vill att det skall förbli så och hur det går med de studerande som är emot kvinnliga präster. Björn svara att han önskar att väckelserörelserna skulle ge sina studerande grönt ljus att att låta sig prästvigas med kvinnor för att sedan kunna återvända för att tjäna dem. Han uppmanar de studerande det berör att komma och diskutera och han påpekar att han inte vill tvinga någon med våld att samarbeta men inte kan ge ett löfte om att det aldrig skulle hända. Därför kan han inte viga någon som aldrig skulle kunna tänka sig att samarbeta.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Resa till abimässan i Vasa 28-29.2

28.1 klockan 14 startade en busslast med representanter från Åbo Akademi upp till Vasa. Vi var ett blandat gäng med studeranden från hela Akademin, och denna teolog kände sig en smula i blåsten när det inte fanns några bekanta att tala med. Problemet löste sig till den grad att en gammal iPod anno 2000-talet och en bok i religionspedagogik räddade den nästan femtimmarlånga resan.

1

Efter en kort paus vid en gammal tändsticksfabrik anlände bussen till Vasa. Jag fick avnjuta en skön kväll på hotellrum, och utnyttjade tiden genom att sy fast halarmärken som fickorna fyllts av från olika evenemang.

Den stora dagen anlände, och det blev roligt att se en annan bild av Vasa än det gamla Vasalandia som jag besökt med mina kusiner för nästan 10 år sen. Ett Vasabesök var verkligen på tiden!

Under dagen var jag och de andra studeranden vid ett bord i Academill i väntan på att få hålla presentationer om vad det är att studera vid ÅA. Bordet blev gästat också av kära teologaskultanter,  och Sabbe bestämde sig för att lifta till Åbo med vår buss.

2

Efter lunch var det sedan show time för presentationen. Rummet hade ändrats, och gammal info om var vi skulle vara fanns överallt, men till sist befann sig ett litet men pepprigt gäng i rätt rum och vi kunde börja vår presentation.

En selfie togs, och jag fick den intressanta frågan hur min inställning till ämnet teologi ändrats under min studietid. Jag kan berätta att jag försökte svara så smart som möjligt, och min slutpoäng efter att ha mumlat i någon minut var att jag insett hur brett teologi är och hur annorlunda vi studerande är fastän vi alla brinner för samma ämne.

3

(Vi kan alla konstatera att mina selfie skills behöver nog finslipas)

Efter att dagen avlutades, var det dags att åka ner med samma buss till det regniga och blåsiga Åbo.

Jag hoppas att många blev bitna av teologflugan, och vi ses på hösten här i Åbo!

-Emma

The Flytt med stort F

Så kom då beskedet som TSF väntat på i flera år, i princip sedan flytten gick från blåa huset. Nämligen flytt och skilsmässa från Reuterska huset. Efter många luddiga tidsplaner, många mejl till ÅA:s fastighetsavdelning, till de andra specialföreningarna som vi delade hus med (som en tur inte hade någon aning om vad som pågick), till TF:s personal (och i första hand till Mikael), möten om Reuterskas framtid dit Sabbe skickades som den studierepresentant hon är, så blev det till sist klart på en ganska kort och intensiv period av tid vart och när TSF skulle flytta. Destinationen blev Tryckerihuset dit redan systematikerna flyttat och därifrån mänskliga rättigheter nyss flyttat. Första våningen stod tom och TSF fick ett klart besked om ett nytt mysis!

Hela Reuterska skulle tömmas, alla böcker skulle gås igenom för att endera sparas i Åbo, lagras i Iso-Heikkilä eller utmönstras och under redan under våren var det flera gånger man såg människor från ÅA och Stiftelsen för ÅA gå runt och knacka i väggarna. Hösten kom och mitt i allt var borden från f.d. aud Theologicum försvunna och de sågs istället i Hanken. Bord från aud Reuter försvann och överallt såg man Niemis lappar som visade vart möblerna skulle flyttas. Efter ett möte där Hanna fick hoppa in istället för Sabbe blev flyttdagen blev bestämd till 16.11 och tillsammans med ÅA:s fastighetsavdelning diskuterades TSF:s möbelbehov och så fick möblerna i mysis flyttlappar på sig.

Det närmade sig.

Helgen innan flytten packade tappra styrelsemedlemmar ihop hela mysis i bananlådor (so much stuff) och på måndagsförmiddagen den 16.11 kl. 10.00 stod Hanna och Otto tillsammans med fastighetsskötaren John Lassus samt Niklas & Niklas i Reuterska och såg då flyttbilen kom.

Det sista kaffet i gamla mysis kokades av Niklas A en stund innan flytten.

På 35 minuter var hela mysis tömt, inpackat i bilen och inflyttat i Tryckerihuset. Köksskåpen skruvades ihop, hyllor flyttades och så blev det tetris med sofforna. Eftersom ena soffan blev ett problembarn blev den lite styckad så en kant försvann och allt passade ihop bättre.

Nya mysis var till utseende och storlek ganska lika gamla mysis, men på grund av att mysis2 inte längre hade någon egen plats skulle alla TSF:s saker in i mysis. Och det gick!

Den tillfälliga dörrstoppen under flytten blev en skarvsladd…

Kopparna fick för första (och enda gången) diskas i diskmaskin innan de plockades upp i den nya kopphyllan och stora delar av all egendom fick tillfälliga platser tills det övre köksskåpet skulle skruvas upp.

Alla saker skulle packas upp och få ett nytt hem i flyttkaoset

Det första kaffet i nya mysis kokades och dracks av styrelsen som belöning efter en lång dag. Och efter cirkus sju timmar av aktivt flyttande tog styrelsen kväll och meddelade att mysis var open for business igen!

Otto, Inski och Hanna tog senare en roadtrip till Gigantti och IKEA för att köpa en del saker som behövdes förnyas, bland annat en ny bänkskiva till köksskåpet (som krävde ett besök till K-Rauta för att kortas av) och en massa småprylar. Samt det viktigaste, våra nya mysisvänner Elmer, Kevin och Mike som har skänkt glädje till många teologer redan.

TSF tackar Reuterska huset för de år vi fått ha det som ett andra hem. Vi ogillar möglet och asbesten som är orsaken till flytten och är därför glada att få flytta till Tryckerihuset som är bättre. Goodbye and thanks for the fish!

Mot nya äventyr i ett nytt mysis! Håll det städat.

TSF:s styrelse 2015 vill säga ett stort TACK till teologins utbildningsansvariga Mikael Lindfelt och till John Lassus på ÅAs fastighetsavdelning som båda två tålmodigt besvarat alla mejl och frågor styrelsen har haft under hösten.

Och tack till Niklas A och Niklas G för att ni hjälpte med att bära alla saker då vi flyttade!

Jag vill ha sommar över precis hela kroppen, inte bara doppa tårna i den

Citat av Ernst Kirchsteiger 

Nu har än ett läsår kommit till sitt slut (tidigare och senare för andra) och juni är
riktigt bara några könumror ifrån. Men vad var det som hände?
Det har varit gulisevenemang, höstfestvecka med en finfin höstfest, höstmöte, julfest och
styrelsebyte. Sedan har vi haft syjuntta, mys, stadgeändringsmöten(hur många nu det sen
var…), sitz, vårfestvecka också med finfin vårfest&sillis, wappfrukost och ännu mer
mys. Huhhu! Dessutom finns ju inte vi till längre på TF utan på FHPT. Dock ska vi ju inte
glömma de allra viktigaste höjdpunkterna på året, nämligen alla färdiga gradun, kandin, klarat av klassiska språken och alla som äntligen kommit igenom grundkursen i GT.

Under läsåret har kaffe kokats, tomater har studerats och tårar av glädje, sorg och
frustration har utgjutits. I mysis har vi hört diskussioner, skratt och sömn. Tänk, vad
fint studieår vi igen haft, så mycket vi lärt oss, studierelaterat, eller om det inte
gick så bra på den fronten, så livsrelaterat. Glöm tanken om allt det som du inte hann
med, utan gläd dig för allt det du åstadkommit. Wow alltså! Och kom ihåg att allt har sin
tid, vi lär oss mer sen i höst! (Okej, ifall ni är nära på studietidens slut kanske ni
måste ta en slutspurt förbi oss andra, hihii)

Tidiga morgnar, och allt för sena nätter (eller tidiga morgnar?) har spendrats runtom på
TF. (Okej, FHPT…) Fastän väldigt många andas ut av lättnad, att få sätta studieåret i
paket och börja sommarjobba eller vad ni nu sen sysslar med på fritiden (kröhöm), och
andra för färska magisterspapper i handen påväg ut på nya äventyr, tror jag att var och
en, kommer iallafall en stund, värmas och glädjas över tanken att ha upplevt detta
studieår.

Därför vill jag på styrelsens vägnar önska er en riktigt skön sommar. Pusta ut, var
tacksamma, ÄT riktiga tomater och klappa dig själv på axeln för att du klarade av det.
Och ta väl hand om er.

Så ses vi igen, i vårt andra hem.

// i

© Hanna Östman hannushanna.blogspot.fi
Och så webbansvariga Hannas bild på det. © Hanna Östman hannushanna.blogspot.fi

How to: föreningsband

TSF har skaffat föreningsband och damernas band ska bäras i rosett, vilket betyder att man måste arbeta lite. Men, misströsta icke! Här kommer en how to do föreningsband-tutorial! Herrar bär det (med frack) tvärs över bröstet från höger axel ner till vänster sida och behöver alltså inte knåpa så mycket. Med kostym bärs det oftast som en kortare version över vänster kavajslag. Så herrarna får fråga andra herrar om råd. Damer bär det alltid på vänster sida nära hjärtat.

Steg 1: Köp ett föreningsband på 50 cm för dina småslantar (1,50 euro) av en styrelsemedlem (gärna skattisen eller vem det som har handkassan i ägo vid detta tillfälle så det kan bokföras) och lägg resten av slantarna i elefanten för att betala ditt kaffe i mysis.

föreningsband1

Steg 2: Leta reda på en sax, en nål, lite tråd och en säkerhetsnål. Och lite tålamod kan vara bra att ha. Pro tip: sätt lite nagellack eller genomskinligt lim på änden av bandet så slipper du lösa trådar.

föreningsband2

Steg 3: Nu kommer själv vikningen. Och där finns det lite olika varianter för att komma till samma resultat. Här visas ett sätt, på Kårens instagram finns ett annat sätt, så pröva vad du tycker blir bäst. Så till vikningen: vik bandet dubbelt, öglan (=den inre rosetten) ska vara mellan 5-5,5cm, du behöver inte mäta på millimetern.

föreningsband3

Steg 4: Vik en likadan ögla under den mindre som är lite bredare (typ +1cm på var sida, 7-7,5cm nånting ditåt) så den sticker fram på båda sidorna.

föreningsband4

Steg 5: Sväng på hela alltihopa och vik bandet tvärs över…

föreningsband5

Steg 6: … och dra bandet sedan runt ett varv de båda vingarna. Efter det syr du fast med några stygn på baksidan och klipper bort svansen som lämnar kvar (det lämnar en del över). Pro tip 2: sätt lite nagellack/lim här på änden också! Efter det syr du fast säkerhetsnålen på baksidan och ditt föreningsband är klart!

Då det sedan gäller hur och när man ska bära diverse band så kommer här en liten guide: Kårband/nationsband/föreningsband/whatever bärs då det t.ex. står i inbjudan att akademiska ordnar skall bäras (så i alla fall frack/mörk kostym dresscode). Man bär ALDRIG sitt band med halare!
Bandet får heller inte röra vid bar hud utan skall alltid ligga på tyg. Och då det gäller ordning och antal så är den magiska siffran 3: Man får inte bära mer än tre band samtidigt och de bärs i ordningen kårband – nationsband – föreningsband. Som på bilden här under, webbansvariga Hannas band med kårbandet överst, Österbottniska Nationens nationsband i mitten och TSFs föreningsband längst ner. Har man förtjänsttecken eller annat bärs även de på vänster kroppssida på högra sidan av banden.

föreningsband6
Kårbandet – nationsband – föreningsband. Och på bildens vänstra sida = Hannas liite mer högra sida bärs förtjänsttecknet som inte fick komma med på bild idag.

Questions? Fråga! Eller googla. Eller sök på föreningars bilder från årsfester. Så, införskaffa ett föreningsband!

Fadderbarnen

TSF har som känt två fadderbarn i Indien (dit bl.a. höstfestens auktion går) och nu som då kommer det uppdateringar därifrån, så här kommer de tre senaste uppdateringarna!

Punam_Teologiska Student for  exingen
Punam is sending you a greetings for Holi (Spring Festival)

Wishing u a Happy Bengali new year!
Here is a greetings for the same from ur sponsored girls Monti & Punam
monti_Teologiska Student for  exingen punam_Teologiska Student for  exingen (1)

För att inte det här ska bli allt för långt med massvis med text och bilder laddades den sista uppdatering upp hit som berör TAEKWONDO Championship i BangaloreTAEKWONDO Championship (word-dokument)

Jesus på ÅST!

Onsdagskvällen den 26:e februari stod en grupp teologer utanför Åbo svenska teater strax efter klockan fem. Det var nämligen dags att se ÅST:s uppsättning av Jesus Christ Superstar!

Vi började kvällen med rundvandring på ÅST och fick teaterns långa historia, veta vem som spökar där och fick se en massa intressanta platser som logerna, verkstaden och syateljén. Ingen gick vilse, Lååra-Saara räknade nämligen oss som om vi var får. Här och var fick vi trycka oss mot väggarna i de smala korridorerna då skådespelare kom omrusande, på stora scenen höll de nämligen på med intensivrepetition av JCS. Det var så att Alexander Lycke som spelar Jesus blivit sjuk, och hans inhoppare var också utan röst. Och att ha rösten i skick i en musikal är ju ett plus. Så Tord Hansson hade 2½ timme innan föreställning fått förfrågan om han kunde hoppa in som Jesus den kvällen, därav repetitionen då han i vanliga fall spelar apostel.

Efter rundvandringens slut, och efter att några fått lite mat i magen, letade vi upp våra platser. Största delen av oss hade C-platser närmast scenen så vi såg föreställningen ganska ovanifrån. Ganska snabbt konstaterades det att Jesus numero tre (alltså Tord Hansson) var helt fantastisk och att Judas såg bra ut, vilket satte oss i en intressant situation då vi funderade på om vi skulle välja Jesus eller Judas…

JCS_5541
Alexander Lycke som Jesus, Jesus numero tre (Tord Hansson) sitter bredvid Maria Magdalena (Anna-Maria Hallgarn)
JCS_5588
Brittiska Cristopher Killik som Judas

De två timmarna försvann väldigt snabbt och jag tror att vi alla var nöjda med det vi sett. Att se Jesus sista tid där mycket fokus ligger på Judas syn på saken och de moraliska dilemman som både han och Maria Magdalena tampas med gjorde att man såg den välkända berättelsen på ett nytt sätt ur en ny synvinkel.

JCS_6564

Pressbilder från Åbo Svenska Teater, fotograf Pette Rissanen

Mysrummet

WP_20140120_002

Styrelsen tillbringade en eftermiddag med att städa och ordna upp i mysis, alla odiskade koppar som hittades diskades och sattes i hyllan (detta var en engångsföreteelse!), kaffe/mjölklagret i skåpet fylldes på, sofforna dammsögs, skåpen och kylskåpet städades och torkades ur…

Försök hålla mysis städat, hålls det inte i skick finns risken att vi förlorar vårt kära kafferum, och det är ju roligare att stiga in om det inte står odiskade koppar med suspekt innehåll i och ligger skräp över halva bordet. Diska kaffekoppen och lämna dem inte utspridda över hela fakulteten, styrelsen fick nämligen springa runt och leta upp alla (delvis odiskade) blåa kaffekoppar som låg lite överallt. Och att diska ur en kaffekopp som det börjat växa saker i är inte det fräschaste… Lånar man någon annans kopp diskar man den ordentligt och sätter tillbaka den i hyllan, så att ägaren inte står utan kaffekopp nästa gång, och lån ska helst ske med lov från koppens ägare. De blå lånekopparna är tillfälligt bortplockade tills de namngetts och då kommer även en ”lånelista” upp som ska användas av alla som lånar en av de kopparna.
Vi är ju dessutom inte ensamma i Reuter, det finns flera andra föreningar vi delar huset med nu och då är det trevligare också för gäster/andra att det är städat och snyggt.
Det finns även lådor/skåp som tillhör styrelsen och det är inte meningen att de ska röras av någon annan, är det något ni inte hittar kan man fråga andra i mysis eller kolla med någon i styrelsen, så råddas det inte i onödan!

Vi satte även upp regler som gäller mysrummet, läs och begrunda!

1. Diska din kopp!
2. Städa efter dig! Styrelsen är inte allmän städkraft, utan det är allmänt ansvar att hålla mysrummet rent.
3. Lämna inte dina saker här, det finns en tambur för det!
4. Inne i mysrummet har vi endast reklam för TSF:s samarbetsparter. Runda bordet i tamburen finns till för annan reklam.
5. Betala för det du tar!
6. Stäng av kaffekokaren och töm kaffefiltret när du druckit klart!
7. Skriv namn på allting som du sätter i kylskåpet, annars försvinner det.
8. Inga skor på sofforna!
9. Återlämna saker som du använder till deras rätta platser!
10. Om du lånar en Blå Lånekopp, skriv ditt namn på listan!
11. Bete dig!

/Styrelsen