Varje januari beger sig ett gäng med teologer ut på de sju haven för att utmana sitt öde och det gjorde de igen i år. I år var det faktiskt en resa var man utmanade sitt öde eftersom det stormade så att till och med Viking Grace hade fått en buckla. Trots att båten med namnet ”nåd” hade fått en buckla trotsade teologerna stormen och gav sig ut på kryssning.

Då de ynka tre åboteologerna anlände till hamnen möttes de av de cirka hundra finska teologer som skulle komma med på kryssningen. Där då de presenterade sig åt finnarna, så presenterade sig också finnarna åt varandra, eftersom Helsingfors är så stort att ingen verkar känna varandra. Ibland glömmer vi i Åbo bort att de faktiskt i Helsingfors antar hundra gånger fler teologer än vad vi gör i Åbo.

Kryssningen startade med att Pappisliitto bjöd på kaffe och skumppa. Där möttes också ämnesföreningarnas ordföranden för första gången. Mera om denna träff och kryssningen går faktiskt att se på TYT:s Youtube kanal.

Kryssningsdelen var väldigt gungande för att uttrycka det milt men kvällen togs lite lugnare för att man skulle orka i Stockholm följande dag. De tre åboteologernas Stockholms äventyr är också en berättelse för sig. Förstås ingick den obligatoriska promenaden i Gamla Stan och sedan var det dags för ett församlings besök. Denna gången beslöt dessa tre teologer att besöka One Heart Church. Eftermiddagen spenderades i församlingens utrymmen drickandes kaffe.

På resan tillbaka ingick den traditionella buffén och nya vänner. Under kvällens lopp tog även teologerna över dansgolvet. Det var lugnare sjögång men inte lugnare på sjön. Summa summarum resan var trevlig och teologerna från Helsingfors, Joensuu och Tyskland som de tre små åboteologerna mötte tog emot åboteologerna med öppna armar och mycket kärlek. Nu väntar i alla fall en av dessa på att det ska bli de andras tur att besöka Åbo!

/Sabbe

På trettondagen åkte ett gäng teologer på besök till Borgå. Medan de befann sig där var tiden inne för Claus att prästvigas. Efter en vacker gudstjänst med prästvigning samlades de i biskopsgården för kaffe. Där var det mingel mellan ung och gammal och sedan sång och gratulationer.

Som många kanske känner till kan Claus vara ganska rolig ibland och hans liknelse om att vara bondson och präst är värd att reciteras: När jag är bondson så är att jobba i kyrkan och att vara präst ganska nära. Att när bönder förvaltar jorden så får jag förvalta orden och när bönder under andjakten knäpper änderna så får jag under andakten knäppa händerna.