12.12 Var det Bernice Sundkvist som informerade om hennes arbete som utbildningslinjeansvarig. Det var 19 stycken närvarande under hennes tillfället. Hon inledde med att säga att hennes till hennes jobb som ULA här många saker, det är lite här och där och kan ibland kännas som en enda röra.

ULA (Utbildningslinjeansvarig) är ett obetalt förtroende uppdrag man blir till delat och normalt cirkulerar det med några års mellanrum mellan anställda. Bernice är då Ula för teologi. Hon säger att en Ulas jobb att man fungerar som en klagomur, folk kommer med klagomål, frågor, önskemål men också ibland lovsång. Det kan gälla allt från problem i undervisningen, problem med utrymmen eller annat. En ULA är också koordinator för olika kurser och bistår lärare som utvecklar sina kurser. Hon påminner även kollegerna om sådant praktiskt som att ta fram ljusstaken och tända den i adventstid. Mycket tid går även åt att läsa Akademins officiella styr-dokument så att alla rättigheter och skyldigheter följs och upprätthålls. Som ULA bedömer hon även vilken slags kompensation studier utomlands eller gjorda någon annanstans skall få.

Det och lite annat hör berättade Bernice att hör till hennes uppgift som ULA

Under ämneskaffet presenterade representanter från TEKO sin verksamhet. I TEKO sitter representanter från de teologiska studentföreningarna, biskopsmötet, fackföreningarna, lärare från de olika teologiska utbildningslinjerna och någon från kyrkans utbildningscentral.

TEKO samlas tre gånger per år, på sina möten utbyter man erfarenheter och informerar vad som är på gång inom ens områden. Mycket av det arbete som TEKO utför kretsar kring praktik, jobbmöjligheter på finsk håll och hur man kan underlätta utbytet av präster mellan de nordiska länderna. TEKO understöder även studentföreningarnas arbeten som stärker studenternas koppling till kyrkan.

Under ämneskaffet var 32 st närvarande.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Denna månads ämneskaffe besöktes av Måns Broo, universitetsforskare inom religionsvetenskap. Hans presentation handlade om den forskning som han själv för tillfället bedriver kring den hinduistiska texten Haribhaktivilāsa. Denna text skrevs år 1535, på sanskrit, av Gopāla Bhatta Gosvāmin. Gosvāmin var en representant för en reformrörelse inom hinduismen, gaudiya vaisnavismen, som särskilt betonade sådana saker som teism och hängivenhet. Haribhaktivilāsa är en typ av ritualbok som genom att peka tillbaka på tidigare auktoriteter berättar hur ett idealiskt liv bör se ut.

Vad Måns vill göra med denna text är att skapa en textkritisk utgåva av den, i och med att en sådan för tillfället inte existerar. Det första han måste göra är att se på manuskript, det vill säga kopior av den ursprungliga texten, eftersom originalet inte finns bevarat. Något som försvårar detta arbete är att det inte är särskilt lätt av få tag på en del manuskript, t.ex. på grund av att personalen på olika indiska bibliotek och samlingar inte alltid är så samarbetsvillig. Tack vare sin erfarenhet av hur den indiska kulturen fungerar har Måns ändå kunnat lösa många av problemen. Hittills har han sett på ungefär 100 olika manuskript av texten, det äldsta från 1743, och kunnat välja ut de 11 bästa av dem. Detta val gjordes med tanke på manuskriptens ålder, ursprungsregion samt olika egenheter som specifika manuskript har. Nästa steg för Måns är att sammanställa den kritiska texten. Detta innebär bland annat att se på ifall de citat som finns i manuskripten är de samma som finns med i moderna utgåvor av texten. Upphovsmännen till anonyma citat bör också bestämmas för at man ska kunna spekulera kring varför de lämnats som anonyma. Det här arbetet ska i slutändan leda fram till ursprungstexten (eller åtminstone så nära den som möjligt) och skapa ett sorts familjeträd för texten som visar hur den förändrats med tiden.

Då denna del av forskningen blivit klar är nästa steg att översätta texten till engelska. Enligt Måns är den svåraste aspekten med detta det faktum att man måste förstå texten ”på riktigt” för att man ska kunna översätta den. Som exempel berättade han att han en gång gått och funderat på en enda mening en hel dag innan han kom på en vettig översättning. Då översättningen är gjord blir det sista steget att få forskningen utgiven. Detta är ändå lättare sagt än gjort eftersom det i praktiken kommer att handla om att ge ut fem volymer om en relativt obskyr text. Utgivaren bör också komma från en mycket specifik lista på förlag för att forskningen ska tas på allvar och ge ”akademiska poäng”.

Trots alla de hinder Måns ännu har framför sig är han optimistisk och känner sig motiverad att fortsätta med sin forskning, främst därför att han tycker att det är både spännande och roligt. Hans uppmaning till alla studerande är således följande: Studera det ni brinner för!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Den 9 maj var det ämneskaffe i runda rummet. Denna gång var deltagarantalet lite mindre. Tidigare hade det varit över tjugo personer nu dök bara 15 personer upp.

Det var Jakob Dahlbacka som höll en presentation. Han berättade lite om sig själv, sin studietid och gav lite livstips åt studeranden. Han började själv studera vid TF år 2004 och hade då ingen tanke egentligen på att börja studera teologi. Gulisåret var tänkt bara som ett års mellan studier innan han på nytt kunde söka in till arkitektur. Så blev det dock inte eftersom han som många andra konstaterade om TF, här är det gott att vara. Så han studerade vidare trots att han inte var säker på om det var teologi han ville jobba med. Sen något som ytterligare band honom ännu mera fast till TF var som i många mäns fall en kvinna. Ja, Jacob hittade kärleken och den vackra mön titulerar sig numera som fru Dahlbacka. Han säger så här i efterhand ”livet blir inte riktigt som vi har planerat, det blir bättre”.

Under sina första år lärde Jacob sig inte så mycket och tyvärr kan han inte skulle på lärarna. Men det har gått bra ändå konstaterar teologie doktorn. Jacob har sett Guds vägledning i små saker i sitt liv som sedan haft avgörande saker. Nu när han tittar i bakspegeln ser han en tydlig rådtråd.

Förutom massa roliga historier från studietiden passar Jacob på att spräcka håll på en klassisk fördom om den akademiska världen. Fördomen att man skulle behöva armbåga sig fram på andras bekostnad. Sist och slutligen, ensam är ingen stark, det arbete man utför kan vara ett bidrag till fortsatt forskning men man står redan på någons annans grund. Han uppmanar de studerande att vårda de yrkesmässiga och vänskaps relationer de knyter under studietiden.

Efter att Jacob blev doktor fortsatte han forska och planerar att forska i det Österbottniska bibelbältet, vad är det och finns det och hur ser det i så fall ut. Han är inriktad på historiebruk och forskar för tillfället om en Luthersk kyrka i Helsingfors som har en brokig historia och hur denna historia används. Kyrkan har under en tid bland annat fungerat som nattklubb och mycket annat spännande.

Den 21.4 var det Patrik Hagman som talade på ämneskaffet. I sedvanlig ordning hade över 20 stycken människor hittat dit av både personal och studeranden. Patrik har nyligen tagit över rodret för den praktiska teologin. Presentationen handlade i första hand om hur de liturgisk-homiletiska övningarna kommer gå till nästa år. De kommer att se lite annorlunda nu när Patrik tar över. Så den som planerar att gå övningarna nästa läsår skall skicka meddelande till Patrik för att få nödvändig info. På http://www.abo.fi/fakultet/teologipraktik finns också information för den som är intresserad.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Den 7.3 var det ämneskaffe i runda rummet, eventet kan igen sammanfattas som en succé. Från att förra året ha väldigt få deltagare slog senaste ämneskaffe nytt rekord i antal deltagare. Hela 24 stycken var på plats för att njuta av det goda kaffet med tilltugg, mingla lite och lyssna när Sebastian Grünbaum presenterade sin doktorsavhandling som väckte många frågor hos både personalen och studerande.

Grünbaum började doktorera 2012 och har jobbat fulltid som församlingspastor vid sidan av sin forskning. Detta har gjort att forskningsarbetet har framskridit lite långsammare men Grünbaum hör till de sista som inte har något tidskrav när avhandlingen måste vara klar så han har ingen tidspress. Eftersom han jobbar heltid behöver han inte likt sina kollegor bära oket av ständigt behöva söka ekonomiskt understöd. Han påpekar dock under en fråga att denna stil av att forska fungerar enbart för den som har mycket tid och skulle därför inte råda någon med familj att både forska och jobba heltid.

Grünbaum forskar i Martin Chemnitz och hans kyrkofader tolkning gällande nattvarden. Chemnitz hör till den generation teologer som kom efter Luther och är en av de största bland dem. Chemnitz var hjärnan bakom formandet av konkordieformeln bland annat. I sin nattvardsteologi  har Chemnitz många citat från olika kyrkofäder och Augustinus mest. Grünbaum analyserar hur Cemnitz använder sig av kyrkofäderna, vad säger Chemnitz, vad sade kyrkofäderna har deras ord använts på rätt sätt och så vidare.

Detta bildspel kräver JavaScript.

För många var det knappast helt klart vad exakt en pensionerad professor som fortfarande är kvar på ÅA egentligen håller på med. Denna fråga fick vi dock besvarad under ämneskaffet 10.2 då Gunnar af Hällström berättade hur hans liv ser ut just nu. Som vissa kanske vet har Gunnar ett arbetsrum i Tryckerihuset, något han får av ÅA i utbyte mot att han är ”vänlig mot Akademin”. Vad detta i praktiken innebär är att han förväntas publicera artiklar och böcker. Enligt Gunnar själv kommer det ofta emot saker som får en att tänka ”Det här borde man skriva om” och ”Det här borde man ta reda på mer om”. Det är exakt detta han nu har tid att göra. Det Gunnar kommer att skriva om kretsar kring tidigkristen apologetik, bland annat hur man uppfattade sin kristendom. En annan sak som han är engagerad i är den konstant pågående ekumeniska diskussionen. Om denna konstaterade han att lekmannens position ofta poängteras alltför lite och att detta är någonting som han själv tagit fasta på. Vi fick också notera den intressanta detaljen att en del av Gunnars tidigare texter för tillfället håller på att översättas till grekiska. Till slut konstaterade Gunnar att det allra viktigaste man bör tänka på då man är pensionerad, men även före det, är att variera de saker man gör så att man aldrig tappar intresset.

Vill du hjälpa till med ämneskaffet? Gå då till Mysis och skriv vilket datum du vill hjälpa till med och vad du vill göra. Du kan baka någonting gott (sött eller salt) eller komma och hjälpa till med förberedelser eller städa undan efteråt.

Kommande ämneskaffe är: tisdag 7.3, fredag 7.4, tisdag 9.5

Ämneskaffet är alltid i Runda rummet kl 12:15-13:30