Sida 15 av 25

Styrelsebytarkryssning 2015 edition

Den tredje december samlades en bunt teologer i regnet vid Viking Lines terminal. Det var dags för styrelserna 2015 och 2016 att åka på styrelsebytarkryssning! Laura var reseledare och tog ett bås för att dela ut alla biljetter.

Styssekryssning 15 (1)

Nästan samma hytter som kryssningen föregående år var teologerna placerade i, bara lite närmare varandra. Efter att alla saker var dumpade i hytterna blev det frukost!

Styssekryssning 15 (2) Styssekryssning 15 (3) Styssekryssning 15 (4)

Efter frukost orienterade sig styrelsen 2015 till konferensavdelningen där TSF på totalt 13 personer fått ett av de största rummen, tydligen var alla på konferenskryssning just den dagen. Vilket betydde att vi hade en massa stolar, mikrofon och inga bord.

Heidi testade mikrofonen, som fungerade och som alla hade mycket roligt med. Styrelsen 2015 hade sitt nästsista möte med lite teknikproblem, sen blev det gemensamt möte för att Karin sedan tog över med styrelsen 2016:s planeringsmöte.

Styssekryssning 15 (6) Styssekryssning 15 (7) Styssekryssning 15 (8)

Laura överräckte ordförandeklubban, ordförandemappen och kalendern till Karin. Båda hade något skrattanfall på gång.
Och så skumppa! Oscar för förbjuden att öppna skumppan med fjolåret i åtanke så Otto skötte det utmärkt istället.

Styssekryssning 15 (9)

Efter möten och skumppa blev det lunch och så tax-free där en del tyckte att Karin, Laura och Hanna tillbringade allt för länge. Det tycker inte Hanna, Karin och Laura.
Då det var hyttchill lyckades Alexander hälla ut ett glas över hela sig själv så det blev klädbyte.

Styssekryssning 15 (10)

Kvällen kom och det blev julbord. Ele och Heidi lyckades med att av misstag ta ost till brödet istället för smör, det gick inte att breda ut osten konstaterade de.

Styssekryssning 15 (11) Styssekryssning 15 (12)

Ett större skrattanfall skedde vid det ena bordet och det tog en god stund innan alla börjat lugna ner sig. Vad allt egentligen handlade om är är svår fråga, det var många personer, städer och mycket annat involverat.

Alla styrelsemedlemmar var lyckliga över att det inte vågade lika mycket som året innan och att det inte var kryssning dagen efter då det var storm. Nu har styrelsen 2015 avslutat sin period, have fun styrelsen 2016!

Gulisarnas traditionella grötfest

Nu var grötfesten över och vi hoppas att alla är mätta, glada och lite trötta.

 Det sprider sig en doft av jul då det kokas ihop glögg. Det pratas glatt och den röda drickan tar form i stora kastruller. Det enda man vill är ju att provsmaka! Det har hackats 200 plommon som snart skall kokas till en soppa som bjuds med gröten. Och sångövning hörs i bakgrunden. Klockan är långt över tio då plommonsoppan är färdig kokad. Vi lämnar fyra glada tjejer som skall ”sova över” i Metsku. Madrasser är uppumpade och utrullade på golvet. image

Kl: 03:00 börjar kokande av gröten. Det börjar komma ivriga (inte så pigga) grötkockar till köket. Två timmar senare ser gröten ännu ut att vara okej. Men tamtamtaaaaa en av plattorna har blivit på och det katastrofala händer. Gröten är vidbränd! Men det finns en lösning som heter gästerna först. Även om det luktar lite bränt så verkar alla våga ta för sig av gröten med kanel, socker och plommonsoppa.
image (4)
Men problemen slutar inte där. Medan gästerna underhålls av våra Sandra och Sara och får njuta av sång och Linda, vår fina festtalares tal, springer vi tillsammans med vår tutor Ina till vår luotto kauppa Puhakka. Där hittas både kaffe som varit mycket efterfrågat och yoghurt och banan till gulisarna som inte fick någon gröt. Men det blev nästan lika bra med yoghurt och plommonsoppa.image (1)

Till slut får vi kaffet kokat (nu kan det inte gå fel mera) och alla är glada och nöjda! Dennis framförde lite rapp till oss, vi är alla chockade över hur bra det var!  Som gulisarnas sista nummer framfördes en kort sketch om Rudolf som var deppig över vad de andra talade om honom, men han blev mycket glad trots morötterna. För den som funderat över julgubbens udda skägg kommer här förklaringen: På natten när julgubben sov kom tomtemor dit och rakade av hans skägg och gjorde en ylletröja av det. Då julgubben hittade sitt skägg (alltså ylletröjan) knöt han fast det i ansiktet.image (2)

Tillslut sjöng vi en trevlig allsång och tredje årets studerande höll på traditionellt sätt sin andakt i slutet. Den var mycket vacker med mycket levande ljus och fin sång.
Städningen behöver vi inte ens gå in på.image (6)

God jul och gott nytt år! Och vill bara påpeka att det är sällan man är vaken 7h före föreläsningen 😉

Tack till:

Metsku, Linda Wahrman, våra tutorer, tredje årets studerande, gröt och glögg teamet, sketch teamet och alla som diskade och städade!

Text & bild: Cessiimage (3)

Julkort

tsf1

Karin, Inski, Oscar, Laura, Hanna, Otto, Ele och Heidi önskar alla teologer och wannabe-teologer en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

The Flytt med stort F

Så kom då beskedet som TSF väntat på i flera år, i princip sedan flytten gick från blåa huset. Nämligen flytt och skilsmässa från Reuterska huset. Efter många luddiga tidsplaner, många mejl till ÅA:s fastighetsavdelning, till de andra specialföreningarna som vi delade hus med (som en tur inte hade någon aning om vad som pågick), till TF:s personal (och i första hand till Mikael), möten om Reuterskas framtid dit Sabbe skickades som den studierepresentant hon är, så blev det till sist klart på en ganska kort och intensiv period av tid vart och när TSF skulle flytta. Destinationen blev Tryckerihuset dit redan systematikerna flyttat och därifrån mänskliga rättigheter nyss flyttat. Första våningen stod tom och TSF fick ett klart besked om ett nytt mysis!

Hela Reuterska skulle tömmas, alla böcker skulle gås igenom för att endera sparas i Åbo, lagras i Iso-Heikkilä eller utmönstras och under redan under våren var det flera gånger man såg människor från ÅA och Stiftelsen för ÅA gå runt och knacka i väggarna. Hösten kom och mitt i allt var borden från f.d. aud Theologicum försvunna och de sågs istället i Hanken. Bord från aud Reuter försvann och överallt såg man Niemis lappar som visade vart möblerna skulle flyttas. Efter ett möte där Hanna fick hoppa in istället för Sabbe blev flyttdagen blev bestämd till 16.11 och tillsammans med ÅA:s fastighetsavdelning diskuterades TSF:s möbelbehov och så fick möblerna i mysis flyttlappar på sig.

Det närmade sig.

Helgen innan flytten packade tappra styrelsemedlemmar ihop hela mysis i bananlådor (so much stuff) och på måndagsförmiddagen den 16.11 kl. 10.00 stod Hanna och Otto tillsammans med fastighetsskötaren John Lassus samt Niklas & Niklas i Reuterska och såg då flyttbilen kom.

Det sista kaffet i gamla mysis kokades av Niklas A en stund innan flytten.

På 35 minuter var hela mysis tömt, inpackat i bilen och inflyttat i Tryckerihuset. Köksskåpen skruvades ihop, hyllor flyttades och så blev det tetris med sofforna. Eftersom ena soffan blev ett problembarn blev den lite styckad så en kant försvann och allt passade ihop bättre.

Nya mysis var till utseende och storlek ganska lika gamla mysis, men på grund av att mysis2 inte längre hade någon egen plats skulle alla TSF:s saker in i mysis. Och det gick!

Den tillfälliga dörrstoppen under flytten blev en skarvsladd…

Kopparna fick för första (och enda gången) diskas i diskmaskin innan de plockades upp i den nya kopphyllan och stora delar av all egendom fick tillfälliga platser tills det övre köksskåpet skulle skruvas upp.

Alla saker skulle packas upp och få ett nytt hem i flyttkaoset

Det första kaffet i nya mysis kokades och dracks av styrelsen som belöning efter en lång dag. Och efter cirkus sju timmar av aktivt flyttande tog styrelsen kväll och meddelade att mysis var open for business igen!

Otto, Inski och Hanna tog senare en roadtrip till Gigantti och IKEA för att köpa en del saker som behövdes förnyas, bland annat en ny bänkskiva till köksskåpet (som krävde ett besök till K-Rauta för att kortas av) och en massa småprylar. Samt det viktigaste, våra nya mysisvänner Elmer, Kevin och Mike som har skänkt glädje till många teologer redan.

TSF tackar Reuterska huset för de år vi fått ha det som ett andra hem. Vi ogillar möglet och asbesten som är orsaken till flytten och är därför glada att få flytta till Tryckerihuset som är bättre. Goodbye and thanks for the fish!

Mot nya äventyr i ett nytt mysis! Håll det städat.

TSF:s styrelse 2015 vill säga ett stort TACK till teologins utbildningsansvariga Mikael Lindfelt och till John Lassus på ÅAs fastighetsavdelning som båda två tålmodigt besvarat alla mejl och frågor styrelsen har haft under hösten.

Och tack till Niklas A och Niklas G för att ni hjälpte med att bära alla saker då vi flyttade!

Summa Theologicae

”Aijo ja måst kolla att ja har hela strumpbyxor”
”Ja tänker gå commando!”
– Hanna och Inski förberedde sig för höstfest

”Får ja int äta din rumpa så får ja väl äta bulla!”
– Niklas till Oscar

”Neej, ja döör!”
”Men kanske int ensam”
– Cara och Lukas när Cara fick en stor överraskning

”De är skaftet som räknas, int håret”
– Oscar (på styssebytarkryssning)

”Hellre dör jag full i Sahara”
– Inski (på styssebytarkryssning)

”Nu e korken fast på dendär j*vla absinten!”
– Alexander (på styssebytarkryssning)

”Mannen, myten, legenden. Många kvinnor har suktat efter män med denna klädstil”
– Dennis

”De e en sjuk människa som ha fått tag på penna & papper”
– Dennis om Freud

”Alltså hör int ni några röster?”
– Dennis

”Sankt Hanna den mäktige, Gados skyddshelgon”
– Heidi & co när Hanna delade med sig av sina köttbullar till människor (Niklas) i nöd

”De e ganska disturbing att massera en fisk…”
– Laura

Höstfest 2015

Den femte november var det dags för HÖSTFEST! Ett trettiotal teologer/wannabe-teologer samlades i runda rummet för att umgås en kväll, då det för varken regnade eller snöade – vilket är ovanligt på höstfesten.

SONY DSC

Oscar kokade pasta i fönstret

SONY DSC

MAAAT! Teologerna var hungriga, i år hade Upseerikerho lyckats bättre och kommit ihåg alla allergier.

SONY DSC

Ordförande Laura höll tal som behandlade om hur man kommer över någon och ohälsosamma förhållandena. Aka, Reuterska. Det var mycket vackert och rörande!

SONY DSC

Gulisen Sandra och El Fafito stod för underhållningen i musikväg, och det var mycket vackert!

SONY DSC

Marco kunde inte hålla sig när han såg en kamera…

SONY DSC

SONY DSC

Carolin var festtalare! Det var studietiden, livet och många skratt. Bland annat berättade Carolin om hur det var att sitta i styrelsen på hennes tid. Några divina comedia från 2006 nämndes och de kan man läsa i mysis (Yey! Divinorna har återvänt till mysis!).

SONY DSC

Fyra förtjänsttecken och ett Amiralsmärke (det andra i historien!) delades ut, där det var Matilda och Hanna som var på plats.
Förtjänsttecknen delades ut till: Mikael Lindfelt, Sofia Flinck, Matilda Isotalo och Sabina Sweins. Amiralsmärket delades ut till Hanna Östman.

Hösfest13

Mitt i allt dök Pekka och Lukas upp i fönstret…

Hösfest14

… Och klättrade in i värmen.

Hösfest12

AUKTION! Det var traditionsenligt auktion för våra fadderbarn och det var många fina saker. Bl.a. böcker, stolar, lampor, presentkort och några av de blåa lånekopparna! Så några teologiska koppar auktionerades ut.

Höstfest2015

Pekka, Lukas och Peter bjöd till sist på en sång. Efter detta blev det fri samvaro och styrelsen började städa undan. Klockan tolv var alla ute ur gula, allt var flyttat till Reuterska.
Det börjar för övrigt vara en tradition att styrelsen ska slå sönder ett vinglas varje gång något sker i runda rummet, så hände även detta år…

Bildcred till Hanna & Otto

Manu Dei

I tre års tid har TSF haft ett eget fotbollslag, Manu Dei, och en vacker höstdag i slutet av september var det äntligen dags för detta eminenta lag, TSF:s stolthet, att inleda fotbollssäsongen i Åbo Akademis fotbollsserie. För de som inte vet är Manu Dei latin och betyder Guds hand, så teologerna gör verkligen skäl för detta namn. De fotbollsintresserade vet säkert också att både Guds hand och namnet Manu har en viss koppling till fotboll. Om man inte vet vilka kopplingar jag pratar om; googla (åtminstone den första är ganska häftig)

Efter två blygsamma år i fotbollsserien var målet högt ställt detta år: åtminstone en vinst! Dessutom är det ju som vi alla vet också viktigt att ha roligt… Det gäller ju att försvara TFS:s färger på ett värdigt sätt. Laget som detta år gjorde sitt allt för teologin bestod av 14 spelare, 13 teologer och en icke-teolog (men misströsta inte, ty även han har kopplingar till teologin). I årets fotbollsserie deltog 9 olika lag och Manu Dei hade två 8 matcher. Den första matchen slutade tyvärr med förlust, men redan i den andra matchen fick vi jubla; vinst med 2-1 mot SF-Klubben, och därmed var ett mål nått. Nu kunde vår vinstjakt börja på allvar, Manu Dei var på gång. Tyvärr blev glädjen relativt kort och de resterande 6 matcherna slutade trots tappert kämpande i förlust. Som vi alla vet så gäller det dock att se det positiva i allt, och positivt detta år är att vi i alla fall gjorde mål i varje match, något som inte hänt under de tidigare två åren. Så med en vinst och mål i varje match kan man definitivt konstatera att formkurvan är på stigande; nästa år vinner vi serien (eller i alla fall två matcher).

Som lagledare för detta eminenta lag vill jag också framhäva den goda sammanhållningen och gemenskapen, trots att resultatet inte alltid varit så bra så har det varit mycket roligt. Det är onödigt att ta saker och ting för seriöst, vi vill givetvis vinna, men det skall också vara avslappnat och roligt. Det har också varit roligt att laget bestått av studerande med olika huvudämnen, kvinnor och män samt både studerande och en doktorand. Helt enkelt en salig blandning, ett gäng som kanske inte umgås varje dag, men som förenas av kärleken till fotbollen. Och teologin förstås… Dessutom är det skoj att göra annat som hör ihop med teologin än att studera och sitta i mysis. Vi har inte alltid varit så många spelare på matcherna, men vi har sprungit och jobbat hårt varje gång, så TSF borde vara nöjda med oss 😉 Trots den avslappnade stämningen ville lagledaren satsa på lite mera proffsighet detta år och införde samling för uppvärmning 30 minuter före varje match, samt köpte ispåsar. Hur det blev med denna proffsighet är sedan en annan historia, oftast orkade ingen värma upp mer än att springa typ ett varv runt planen, vi ville ju spara energi till matchen också (den goda doktoranden, nu mera doktorn Jakob uttryckte det såhär: uppvärmning är överskattat)… 😉 Ispåsarna kom dock till användning, det blev några mindre allvarliga smällar, och dessutom så hoppar lagledaren ännu omkring på kryckor som en följd av fotbollen. Men sånt händer då man gillar teologi och fotboll…

Till sist vill jag tacka alla spelare, supportrar och TSF! Vi kanske inte vann, men vi hade säkert mest roligt samt de trognaste supporterna. Nästa år hoppas vi att vi är på planen igen, och då vinner vi 2 matcher. Åtminstone. För de som vill veta så kan jag meddela att ÖN vann årets akademiserie i fotboll.

Ps. Vi hoppas på flera spelare och ännu flera supportar nästa år, för traditionen med att ha ett lag måste nog fortsätta… Heja Manu Dei, nästa år på Parkki!

Carolina, lagledare i Manu Dei.

En del av Manu Dei, en del spelare saknas på bilden
En del av Manu Dei, en del spelare saknas på bilden

Sista måltiden-sitz

Den TSF-sitz i historien som haft ett tema som kunde tolkas på oändligt många sätt var denna sitz. Var det sista måltid som den måltid Jesus delade med lärjungarna? Sista måltid i ens liv? Sista måltid i Reuterska? Sista måltid ”insert own explanation here”? Och det var någon slags blandning mellan alla de olika betydelserna. Det som kom fram mest var just att det var sista måltiden vi hade i Reuterska, flytten/evakueringen/dags att leva i diaspora hade börjat märkas i hela huset.
Klädkoden var halare eller ”enligt tema” så möjligheterna var många, vilket syntes bland de som klätt sig enligt tema.

Denna gång hölls sitzen på första våningen i Reuterska. Dels för att borden på övre våningen flyttats bort och dels för att det är så mycket enklare att hålla till på första våningen.

Det var mysbelysning i form av stearinljus hela kvällen, ingen och inget brann överraskande nog upp. Vilket var ganska tur.

Sista måltiden1 15

Förrätten bestod av ost, ostkex och frukt. Vilket en del konstaterade att passade väldigt bra ihop med snapsen. Förutom de vanliga dryckerna ingick också en överraskning; ett glas vin (och där kom en av de andra betydelserna in).
Under presentationsrundan skulle man förutom the basic stuff också säga ett minne man har från Reuterska. Många fina minnen kom fram, gamylerna hade svårt att välja ett enda minne (och säkert svårt att hålla tårarna borta) medan gulisarna inte upplevt hur det är att ha föreläsning i huset utan hade endast några veckors minnen av mysis. Förutom presentationsrunda dök det under kvällens gång också upp en del typer som skulle upp på bordet och som representerade en del bibliska personer.

Sista måltiden2 15

Huvudrätten var köttgryta och nybakt focaccia, mums! Soppsleven hade tydligen fått egna ben och sprungit iväg så det var lite jobbigare för Oscar att portionera ut, men det gick bra.

I klädkoden utlovades det pris för bäst klädda. Det var i princip gulisarna, Johanna och de två MKiterna som var klädda enligt tema. Johanna föreställde en dödsdömd fånge, Mikkis döden och Tanja en cupcake (som alltså var fångens sista måltid). Gulisarna var klädda mer mot de bibliska tiderna. Det var svårt! Men Anni och trion Johanna, Tanja, Mikkis blev vinnare.

Sista måltiden3 15

Efterrätten var yogurt med flingor och frysta bär! Efteråt såg det dock ut som att någon haft massmord på smurfar på golvet i mysis då det låg en del mosade blåbär här och där. Fast vem vet vad värdarna egentlige gjorde under kvällen…

Vid sitzens början fick alla som uppdrag att skriva ner ett adjektiv som sedan samlades in. Detta resulterade i en berättelse som sångledarna Sabbe och Karin läste som farväl till Reuterska:

”Det gamla Reuterska huset är glamoröst. I det kusliga huset brukar gröna studeranden sitta på sexiga stolar och illvilligt studera skumma ämnen, samt spralligt diskutera idiotiska frågor. Där finns även det mustiga mysrummet var man kan dricka snapsvisaktigt kaffe och andra lila drycker, som ibland resulterar i att studerandena blir pompösa. I det hungriga biblioteket är det rött förbjudet att syssla med sexig verksamhet. Detta är den radioaktiva berättelsen om vårt kära lata Reuterska hus.”

Sista måltiden4 15

Och till sist var det dags att sjunga om hur Mose kom över stora röda hav för sista gången på en sitz i Reuterska.

Efter sitzen blev det jatko för en del, styrelsen städade och spillde ut skurämbaret av misstag. Sånt händer. Och det var den sista sitzen i Reuterska!

Höstmöte: styrelsen 2016

Styrelsen 2016 är vald och ser ut på detta sätt:

Ordförande: Karin Karlsson
Vice ordförande: Ina Laakso
Skattmästare: Cecilia Alameri
Sekreterare: Laura Brännkärr
Värdinnor: Emma Olander och Anni Vaenerberg
Infosekreterare: Alexander Rönnblad
Webbansvarig: Otto Lindén

2015-11-11 13.35.29
Högst upp i mitten ordförande Karin, sen från vänster infosekreterare Alexander, skattmästare Cecilia, vice ordförande Ina, webbansvarige Otto. Nere från vänster sekreterare Laura, värdinnorna Emma och Anni


Grattis till den nya styrelsen!

Gulissitz

Och så har inlägget om gulissitzen tydligen inte kommit upp när det skulle (aka i september), så här kommer det sådär två månader senare (hey, I will remind you of divinans tid, då kunde detta ses som tidigt)


Det blev gulissitz också detta år i september! De nya studerande skulle få lära sig sitzandets grunder och det gjorde de förhoppningsvis. En del av de äldre fick också bli påminda om hur man sitzar, det är alltid bra att fräscha upp minnet.

Gulissitz1 15

Styrelsen hade personalens kafferum som läger. Som vanligt. Här fixades och förvarade mat och det var här som Inski & Oscar tillbringade största delen av sitzen.
I och med att det var gulissitz så var dresscoden gult för gulisarna och halare för gamyler. Och så hade vi några MK:iter med sina gula halare, icke gulisar ska nämnas. Snapsen var färgad med karamellfärg till lila och gult, lila till gamyler, gul till gulisar.

Gulissitz2 15

Fanan presenterades eftersom den får komma ut och röra på sig allt för sällan, det finns för lite fantåg tydligen. Amiral Carolina och Otto var sångledare och Mosesången sjöngs som den alltid görs.
Förrätten bestod av nachos! Vilket webbansvariga Hanna kan meddela att inte var någon bra idé att äta samma dag man varit till tandläkaren.

Gulissitz3 15

Huvudrätten var tortilla – mums! Som vanligt då man äter tortilla blir det för mycket fyllning, bröden är alltid för små, så det yrde fyllning över halva bordet. Eftersom det var gulissitz med lite chillare regler tog halva styrelsen på sig att visa hur det går om man bryter mot reglerna. Straffsnaps!

Och mitt i allt började det höras sång ute i trappan, delar av Florakören och Brahe Djäknar kom på besök så teologerna fick lyssna på skönsång. Och som yngsta gulistjej fick Emma en serenad sjungen av BD. Så vackert!
Efter all sång blev det efterrätt (isglass for the win!) och det blev chill innan det var dags att avsluta allt. Jatko blev det för en del och för andra blev det sömn som lockade.