Denna månads ämneskaffe besöktes av Måns Broo, universitetsforskare inom religionsvetenskap. Hans presentation handlade om den forskning som han själv för tillfället bedriver kring den hinduistiska texten Haribhaktivilāsa. Denna text skrevs år 1535, på sanskrit, av Gopāla Bhatta Gosvāmin. Gosvāmin var en representant för en reformrörelse inom hinduismen, gaudiya vaisnavismen, som särskilt betonade sådana saker som teism och hängivenhet. Haribhaktivilāsa är en typ av ritualbok som genom att peka tillbaka på tidigare auktoriteter berättar hur ett idealiskt liv bör se ut.
Vad Måns vill göra med denna text är att skapa en textkritisk utgåva av den, i och med att en sådan för tillfället inte existerar. Det första han måste göra är att se på manuskript, det vill säga kopior av den ursprungliga texten, eftersom originalet inte finns bevarat. Något som försvårar detta arbete är att det inte är särskilt lätt av få tag på en del manuskript, t.ex. på grund av att personalen på olika indiska bibliotek och samlingar inte alltid är så samarbetsvillig. Tack vare sin erfarenhet av hur den indiska kulturen fungerar har Måns ändå kunnat lösa många av problemen. Hittills har han sett på ungefär 100 olika manuskript av texten, det äldsta från 1743, och kunnat välja ut de 11 bästa av dem. Detta val gjordes med tanke på manuskriptens ålder, ursprungsregion samt olika egenheter som specifika manuskript har. Nästa steg för Måns är att sammanställa den kritiska texten. Detta innebär bland annat att se på ifall de citat som finns i manuskripten är de samma som finns med i moderna utgåvor av texten. Upphovsmännen till anonyma citat bör också bestämmas för at man ska kunna spekulera kring varför de lämnats som anonyma. Det här arbetet ska i slutändan leda fram till ursprungstexten (eller åtminstone så nära den som möjligt) och skapa ett sorts familjeträd för texten som visar hur den förändrats med tiden.
Då denna del av forskningen blivit klar är nästa steg att översätta texten till engelska. Enligt Måns är den svåraste aspekten med detta det faktum att man måste förstå texten ”på riktigt” för att man ska kunna översätta den. Som exempel berättade han att han en gång gått och funderat på en enda mening en hel dag innan han kom på en vettig översättning. Då översättningen är gjord blir det sista steget att få forskningen utgiven. Detta är ändå lättare sagt än gjort eftersom det i praktiken kommer att handla om att ge ut fem volymer om en relativt obskyr text. Utgivaren bör också komma från en mycket specifik lista på förlag för att forskningen ska tas på allvar och ge ”akademiska poäng”.
Trots alla de hinder Måns ännu har framför sig är han optimistisk och känner sig motiverad att fortsätta med sin forskning, främst därför att han tycker att det är både spännande och roligt. Hans uppmaning till alla studerande är således följande: Studera det ni brinner för!
Kommentera