Sida 22 av 23

Teologerna erövrar Pampas (och Peffan)

Nåja, en månad i efterhand kommer här en skildring av teologernas yrande i Vasa. Författare är de två som hade den längsta vägen till Vasa, och alltså är icke-österbottningar (aka Caius och Schantzi) med lite kommentarer av bloggansvariga Hanna (aka Pedersörebo)

Och en liten förklaring: i alla officiella papper från Peffan stod det att Claus hette Caius. Så hör ni någon som pratar om/med Caius är det mest troligt Claus som är ämnet (eller möjligtvis latinläxan).
______________________________________________________________

Den 13 augusti stampade sex ivriga teologer in på Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa. Totalt var vi cirkus 40-50 stycken to-be ämneslärare från alla möjliga ämnen från flera olika universitet.
Vi var där för att tas oss an den utmanande och krävande inledande praktiken för ämneslärare, vilket skulle testa våra gränser, både socialt och fysiskt. I följande text får ni ta del av både vår utbildning, samt den lilla fritiden vi unnades.

När vi anlände i staden, var det redan mörkt. En isande vind blåste genom staden och vi kände för första gången vad ensamhet betydde.
Claus och Peltonen (fysiker med bil) lämnade Marina i staden med en mörk, rätt skrämmande man (hennes nya kämppis). Vi försökte säga att vi skulle vidare, men hans språk var av en sort vi inte hört tidigare (kyrkslättiansk finska).

När Claus och Peltonen anlänt till sina respektive skrymslen i ghettot någonstans långt långt borta från icke-civilisationen, vilket välkomnades av Claus och Peltonen.
Nu var det strategisk uppackning som gällde och sedan rusa till Marinas undsättning, eftersom vi kommit fram till att det Vasa1antagligen var dumt att lämna henne ensam i Vasa.

Väl framme fick vi lära oss att Marina hade haft ”skitroligt” med sin nya kämppis och vi drog ut på en teologisk dryck.
Till vår fasa fick vi då lära oss att allting är alltid stängt i Vasa, men efter idoga sökande och frågande av urin-vånarna, så fann vi Mällis.

De följande dagarna bestod av långa föreläsningar, schweizisk ska-musik och mycket lite pappersarbete. Detta betydde att det inte tog länge innan teologerna hade adopterat ett nytt ”mysrum” aka rum F306 ❤ (eller något sådant). Här kom vi att fördjupa oss i ämnesdidaktikens outgrundliga värld

Vasa2
Claus prövar på lokala delikatesser

och diskutera roligheter som grillkvällar och om hur barn blir-böcker som vi fann i hyllan.

Under dessa tre veckor kom vi att bekanta oss mycket med bland annat McDonalds’. Detta var ju förstås mycket fascinerande för oss Åbobor.

Eftersom Övis högstadium inte påbörjat lektionerna i religion ännu, hölls vi i gymnasiet när det gällde vårt eget ämne. Innan vi återupplevde gymnasiets rellaböcker och lektioner kom vi dock i kontakt med högstadiet när vi observerade lektioner i blandade ämnesgrupper på blandade ämnen.

Vi tilldelades alla tre lektioner (två kompanjon och en ensam) under vilka vi kunde korvstoppa (Marinas ord, syftar på tråmande av stuff jadajadajada…) eleverna och känna på hur det är att vara lärare. Detta var förstås mycket spännande, men efter första lektionen var vi lättade och tänkte att detta kommer bli mycket roligt, lol 😀

Vi fick lära oss att lektionsplanering tar en stund att göra och kräver mycket choko, kaffe, fjantteri, youtube och kreativitet.

En av höjdpunkterna var när Marina, Hanna och Boije tvingade eleverna att genomföra en ritual aka Mosesången. Och råkade bryta lite mot Vasa Övningsskolas ordningsregler, men det är en annan sak.
Claus, å sin sida, drog skämt som gick lite över studerandenas huvud. Happy days!
TB hade dem sedan att leka med lera och alla hade roligt. Sabina och den sjunde medlemmen i religionsgruppen Jessika (en så gott som klar fil.mag från HF:s relvet) fick agera etiker för ivriga och borttappade abin och diskutera livets frågor. Bättre lärare får man leta efter!
(In our humble opinion…)

Vasa3
Kreativitet
Vasa4
Grillmaster Boije och Reetta

Sedan till det roliga…re 😀
Lite fritid måste man också ha!
Monsieur Boijé ställde till med en sofistikerad dundergrillfest @ Casa de Boijé i Korsholm en fredagkväll!
Vilken rolig kväll… God mat, ok tofukorv ( som smaka khaki), bra film (Hobbiten), folk sov (Marina) och stämningen var på topp med många skratt!
Tack Boije!

Vasa5
Peltonen, Hanna, Jessika, Reetta, Boijes arm och ben och Marina
Vasa6
Korv, tofukorv och annan korv. Och kyckling och paprika.

Förutom detta hann vi med en hel del turistande, då vi besökte bland annat Replot-bron, S:t Maria kyrkans hål (random källare) och allt gick inte som på Strömsö på Strömsö.

Vasa7
Claus i hålet
Vasa8
Marina på spåret
Vasa9
En snadi, blåiger bro

Nu kommer det andra bilder och bullar!

Vasa10
Tungt att laga mat!
Vasa11
Bulla!

Vasa12 Vasa13

Hejdå!
Claus/Caius och Marina

Från fronten och tillbaka – en aspirants berättelse om livet tillsvidare

Mitt i allt hittade bloggredaktionen ett mejl från amiralen i inkorgen. Så ta del av visdomarna som följer! Bilder får ni tänka ut själva.
_________________________________________________________

Kära vänner, bekanta, gulisar, är käre amiral är på skrivhumör, vilken tur! Det vart en tid sen jag sist skrev något, vare sig på papper eller elektroniskt. Förhoppningsvis har ni nu fått mitt lilla vykort ja skickade åt er. Om int, synd, det var ett otroligt djupt och vackert kort med många viktiga bud och djupsinniga skämt. Skämt o sido, nu vart de int mycki kvar förren ja e tibax igen o lorvar hos er. Eller ja lorvar och lorvar, måste nu medge att militären har gett mig en sådan studieiver att jag kommer nog få ta och bosätta mig under nåt skrivbord vid TF. Gulisar, ni känner knappt mig och jag er… en kort introduktion, jag är en teolog som fou ti milin i januari, resten får ni hitt’ på själva.
Jag har ännu hösten och en liten del av vintern kvar, eller som vi säger här i militääären tj 80 ish, int många dägär kvar alltså. Jag kunde inte låta bli av att gå lite tillbaka och se vad jag skrivit till bloggen när jag ännu var i början av min militära karriär. Aj ändå, den lilla rekryten visste nog inte vad som väntade henne. Banan (nej inte frukten) har varit en lång en, civil, rekryt, jägare, elev, elevkorpral (jo, hann vara det en dag), officerselev och slutligen officersaspirant (eller bara aspirant). Efter grundskolningen och faneden vart det dax för mig att fara iväg till underofficerskolan och där jag gick signallinjen.
Signal är ett vapenslag som till viss del hör till militärens underhållstyrkor. Till uppgifterna hör att upprätthålla informationsnätverk och signaltrafikering, ja alltså man bygger kabel i skogen så att jägare Tötterström i skogen kan ringa till undersergeant Ollonqvist och berätta att fienden yrar i skogen. Sedan kan us. Ollonqvist skicka ett skrivet meddelande vidare med sin KSL eller Sanla maskin till kaptenlöjtnant Nönönö och berätta att jägare Tötterström ser fienden… osv osv. Signal ser till att folk vet vad som händer genom stenålderskommunikation som faktiskt fungerar. Men att BYGGA kabel i skogen är inte roligt, att BYGGA kabel i en skog i många meter snö är också… inte roligt. Men visst är det lärorikt…. på nåt sätt. När jag började vid signallinjen fick jag också höra den uppiggande sanningen om att det är signalstyrkorna som fienden gärna far efter och gör sig av med först. Efter en av de hårdaste vapenslagsmarscherna som finns vid Nylands Brigad, Operation Purple Haze som utförs av pionjärerna och signalister, vann man sitt vapenslagsmärke och sen vart det int så många dagar innan 4 av oss som gick signallinjen blev utvalda att åka iväg till reservofficersskolan (RUK) i Fredrikshamn.
I Fredrikshamn började ett helt nytt kapitel för mig. Omgivningen var helfinsk, utbildning helt på finska, proven helt på finska…. ja allt vart på finska. Jag fortsatte min signal utbildning vid Viestikomppania och fick lära känna många nya människor. Jag kan tänka mig att min RUK karriär inte är en av de bästa, men jag kämpade mig igenom den och gjorde så gott jag kunde. Slutresultatet var att jag och runt 660 andra officerselever fick den 25.7 sätta på oss de två salmiakkerna och uppgraderades till officersaspiranter. Ordet officersaspirant är en ordentlig munfull, så när man väl kom bort från RUK:en så avkorta man rangen till aspirant. Vi som kom från Nylands Brigad fick sedan tillsammans med våra Obbnäs stridsbröder dela på en buss som tog oss tillbaka till våra hembrigader. Efter en hel dags resa gick vi glatt igenom porten till Nylands Brigad och alla andra välkomnades varmt tillbaka… jag däremot fanns inte med på några listor, vilket gjorde att jag fick välja vilket kompani jag ville övernatta i och sedan använda en sanitärs filt som täcke och en rock som dyna. Nästa morgon så fick jag veta att jag fortfarande inte fanns på några listor, det sades att jag t.o.m inte fanns med i någon databas som kunde berätta om att jag någonsin tjänstgjort vid Nylands Brigad. Så jag kände mig otroligt älskad och ihågkommen. Jag välkomnades dock till det kompani jag valt och det visade sig att de var i ett stort behov av en extra aspirant. Min egenliga uppgift efter RUK:in skulle ha varit att tjänstgöra som forskaraspirant och beväringspastor men jag fick istället fungera som plutonchef, med egna gruppchefer och rekryter. En upplevelse, kan jag gott säga. Efter faneden där rekryterna blev uppgraderade till jägare och fick tilldelade nya uppgifter, försvann även min uppgift som plutonchef.
Nuförtiden är jag forskaraspirant och spenderar mina dagar vid Nylands Brigads pastorskansli och läser och skriver, en något inaktiv syssla som får mig att ha dåligt samvete när jag vet att mina ”jämnåriga” från samma kontingent gör mycket mera synliga och aktivare sysslor. Jag har dock varit i kontakt med flottans nye fältprost som kommer att träda till tjänst den 1.10 och han menar att mitt öde kanske ändå inte behöver vara en kontorråttas. Äventyren är alltså inte slut ännu, en tid av förändring, utveckling och utmaning väntar! Livet är till för att levas och jag har bestämt mig för att inte vara rädd för det som livet kan ge en. För vad som än händer så kan det int vara värre än OPERATION PURPLE ‘FREAKING’ HAZE. Ha det gott nu kära teologer, kom ihåg att diska era muggar och sikta alltid mot trädtopparna, så når ni så småningom även stjärnorna.

Good hunting,
amiral Lindström

Summa Theologicae

Välkomna tillbaka till bloggen, både gamla och nya!
Här kommer höstens första summainlägg. Och ett nytt, tomt papper är uppsatt i Mysis.

”Han (Niklas Wallis) har studerat längre än vad jag har varit intresserad av tjejer”
– Peter Eriksson

”Tänk er Måkus som cheerleader!”
– Inski

”Jag har så många blivande fruar”
– Claus

Wappfrukost

Bättre sent än aldrig, här kommer några få bilder från wappfrukosten den 30:e april!

Styrelsen satt i mysis innan alla hungriga teologer kom…IMG_2664

…Och sen blev det flytt in till PT seminarierummet där det fanns uppdukat en massa mat. Matilda var skumppaexpert och snart hade alla mat på tallrikarna och skumppa och jordgubbar i glasen.IMG_2665 IMG_2666

Vi hörs till hösten ifall det inte kommer något nytt, trevlig sommar!

Summa Theologicae

Vårens sista summa-inlägg kommer här! Ett nytt tomt papper finns i mysis och det tas ner först till hösten, så använd det förståndigt!

”Jag har en mus, den är jättefin”
– Claus

”Sabina Nyberg låter ganska bra. Faffen, ska vi gifta oss?”
– Sabina

(Och bilder från wappfrukosten är nog på kommande)

Vårfest och sillis 2013

Den småregniga fredagskvällen den nittonde april samlades 35 stycken finklädda människor på Turun Upseerikerho för att fira Tsf:s 46:e födelsedag.

Efter en välkomsthälsning av Erika blev det dags för förrätten som var en mycket god batatsoppa med krutonger. Under tiden som förrätten fick smälta var det ordförandes tur att ha tal om råddiga kappsäckar med åsikter och hur det blir när en gulis flyttar till en ny stad.
IMG_2607-1 Peter Eriksson underhöll oss sedan med med en vacker sång med Rebecka på pianot.
Och så blev det dags för hälsningar. ÅAS, NN, Fides Ostiensis Florakören och Brahe Djäknar fanns representerade bland borden och Tsf fick motta allt från en inbetalning till Rädda barnen, grönsaksfrön av alla sorter, en fotboll, cd-skivor och en vinflaska.IMG_2609-1 Huvudrätten, som var mycket delikat, bestod av skivad nötinnerfilé med rödvinssås, örtkryddad klyftpotatis och säsongens grönsaker och det vegetariska alternativet bestod av grönsaksfyllda portobellosvampar med färsk tomatsås och örkryddad klyftpotatis.IMG_2610-1Och efter att huvudrätten var uppäten var det dags för festtal av Mikael Lindfelt som pratade om all sorts pinsamheter som finns. Efteråt var det Sofia Eklunds tur att inta pianot och med sin vackra stämma fick vi lyssna på två sånger.IMG_2614-1Efterätten som bestod av sachertårta och kaffet kom in och så blev det dags för årets Ture Teolog-gala (som i sin helhet finns i föregående inlägg). Mycket fina nomineringar och fina priser för vinnarna.
Och sist men inte minst blev det dags för lite motion i och med att Mose skulle över röda hav (stående på golvet denna gång). Och så var vårfesten avslutad för denna gång, med mycket god mat, trevligt sällskap och många skratt!IMG_2615-1 IMG_2623-1Jatkot hölls på Börs och där dansades det och var allmänt trevligt bland festdeltagarna hela natten lång!

Trots att nattsömnen var kort för många hade en hel del dragit upp sig ur sängen på lördagsförmiddagen och hoppat iväg till TF med halaren på för att delta i vårfestens sillis där det bjöds på sallad, bröd och pannkaka med sylt och grädde. Vilket satt bra i allas magar.

IMG_2632-1Claus tog fram sina ballongskills och gjorde ett svärd (eller nåt ditåt)IMG_8428-1Glada sillisdeltagare!

Tack alla medverkande i årets vårfest, vi syns nästa år!

Ture Teolog

På vårfesten var det traditionsenligt Ture Teolog-gala och vackra priser i form av ankor i olika färger delades ut åt teologerna. Här kommer hela listan med motiveringar och vinnare (vinnarna är med fet stil)!

Årets gulis:
Laura Serell: Dunderhonungsgulis, alltid lika glad och i farten. Det känns som om hon alltid varit här. Laura får en på så bra, humör. Världens finaste Laura.
Richard Eklund: Han är så klok och trevlig. Han är verkligen vän med alla, kaikkien kaveri.
Sofia Eklund: Hon är alltid så glad! En positiv solstråle.

 Årets N:te årets studerande:
Markus Lundqvist: Han har en hel massa påsar med böcker, men var är avhandlingen?
Amiralen Carolina Lindström: She´s here to stay, även om hon är i milin.
Otto Granlund: Kandi? Han delar med sig av sin visdom till oss alla, år efter år: Man ska int håsa med studierna, det är ett gott råd. Han är lite av en studierådgivare som ger hopp åt stressade studeranden, trots att han själv inte prövat på stress ännu.
Carolina Myrskog: Vem visste att hon studerat längre än Otto? Och då har hon nog studerat länge.

 Årets summa citat
Carolina Myrskog: ”Jag skulle vilja pryda honom (syftade på Påven)”
Niklas Granroth: ”Julia, jag sku nog vilja dö med dig. Jag tror det sku vara ganska kiva”
Pekka Lindqvist: ”Det märks att vi kommit till tredje bägaren” Sagt under sedermåltiden, då en del tycktes vara lite gladare.
Pär Lidén: ”Varför har Påven alltid kalsonger på sig? För han vill inte se ner på en arbetslös.”
Lukas Brenner: ”Claus, var nu försiktig. Vi vet hur röd du kan bli” Sagt då Claus diskuterade varför teologer tycker om att göra barn.

 Årets skratt:
Niklas Granroth: Ingen motivering behövs, det hörs nog. Det kan inte vara lätt att bo granne med Niklas. Hans skratt gör min dag, strålande!
Erika Forsblom: Denna sköna kvinna från de östnyländska vidderna förgyller teologerna, inte bara med sitt fagra yttre och sprudlande humör, hon gör det också med sitt underbara skratt.
Stefan Salo: Kan någon snälla kittla honom så vi får höra?
Denice Stenfors-Merikallio: Vad är det som ekar på fakulteten? Jo det är Denice som skrattar! Detta skratt gör vilken föreläsning som helst lite mer intressant. Ibland verkar hon inte kunna sluta.
Daniel Faffen Nyberg: Ja ni vet nog… (och jo, vi vet!)

 Årets wannabe teolog:
Carolina Myrskog: Är pedagog, men har ändå tillbringat det senaste året på TF. Men pyttsan att hon blir lärare! Gradun på peffan blir det nog inget av.
Mikaela Steffansson: Är här hela tiden och skulle väl egentligen vilja studera på TF. Flitig som bara den, något vi kunde behöva, det bor nog en liten teolog i henne. Hittas bäst i kafferummet. We’ll get her eventually!

Årets karismatiska ledare
Per-Erik Stenlund: folket blir tyst när Pelle talar. Stormästare.
El Fafito: För sina heroiska insatser för att rädda oss alla från en säker undergång under året 2012 i egenskap av ordförande.
Mikael Lindfelt: En strålande person, stor dos av humor och ett vackert hår som gör honom värd en nominering.

 Årets bokmal:
Carolina Myrskog: Hon sitter alltid och läser i Mysis, försöker i alla fall, fast oftast sitter hon och pratar.
Stefan Salo: Om han inte har en bok så har han sin tablet, fast oftast är det ju nog hans tablet och inte en bok. Frågan är: är han beroende av facebook eller läser han verkligen något på sin tablet?
Sabina Sweins: Andra årets studerande och håller på med kandin.
Markus Lundqvist: Har du någonsin sett honom utan en bok i handen? Avhandlingen är säkert på kommande.
Claus Ståhlberg: …Eller vänta nu… har någon någonsin sett honom studera?

 Årets par: 
Stefan Salo och hans tablet: De är alltid tillsammans, ack denna fina kärlek.
Daniel Nyberg och Niklas Granroth: Tighta joggingpants hjärta Nallebjörnfafi
Carolina Myrskog och Mikaela Steffansson: Detta par ses alltid tillsammans, om än i mysrummet så i Koulu. Den framfusiga Carolina är en god kombination till den mer analytiska Mikaela.

 Årets mysrumssittare:
Otto Granlund: Behövs detta motiveras?
Carolina Myrskog: Sitter alltid i mysis, trots att hon säger att hon snart ska gå och läsa, man skulle kunna tro att hon bor där. Hennes leende både syns och hörs.
Marco Harju: Han är också alltid här. Har ni någonsin tänkt på vem som kokar det första kaffet på morgonen? Ofta är det just Marco. Men han sitter också i datasalen där han räddar världen.
Per-Erik Stenlund: Han är ju alltid där! Bidrar med roliga storyn och intressanta skämt.

Övriga kategorier, många detta år, ett urval av dessa finns här och de med flest nomineringar fick pris.

Årets teologbaby:
Aaron Stråhlman, son till två teologer. Fyra faddrar, varav två är teologer. Har redan flitigt deltagit på föreläsningar. Han är så söt! Han borde heta Aaron sötisen Stråhlman.

Årets lurendrejare: Per-Erik Stenlund, det kommer och det kommer storyn.

Årets sämsta mysiskaffet:
Per-Erik Stenlund: Den soppan smakar pyton, orsaken till att det finns halvfulla kaffekoppar kvarlämnade i mysis, det är ett under att ingen dött.

 Årets uranfantast: Otto Granlund

 Årets lärarhandstil: Carolina Myrskog, hon har till och med flera handstilar.

 Årets tajta byxor: Niklas Granroth, antingen har han tajta byxor eller så är alla andra i klimakteriet.

 Årets trevlig person: Pär Lidén, han är en mycket sympatisk och god människa.

 Årets mustach:
Rikard Eklund: den enda mannen med mustasch som man sett på och tänkt: oj så snyggt!
Faffen: mannen med den enda rätta snorstoppern, dags för återodling.

Årets work-a-holic: Ville Väänänen: gör han annat än jobbar?

Årets vackraste teolog, snygging:
Otto Granlund: Årets Brad Pitt, de är ju lika som bär.
Marina von Schantz: En ytterst vacker kvinna som finns ibland oss.
Matilda Isotalo: She’s got the looks and she’s got the brains.
Alpo Penttinen: Skorna och skjortorna, hur stiligt som helst. En av de bäst klädda teologerna. Ögongodis!
Alexandra Johansson: Vilken snygg Fru ordförande vi har!

 Årets sitzare: Laura Serell, TF:s egen lilla partypingla. Sitz varje vecka verkar det som. Hon är alltid på väg på sitz eller så har hon just kommit från en. (Mörkblå anka)

 Årets svensk: Niklas Antonsson

 Årets pappaklubb: Linus Stråhlman, Oscar Store och Lukas Brenner.

Summa Theologicae

”Vet du Pär hur svenska munkar och nunnor förökade sig på medeltiden? Genom celldelning!”
– Stenlund

Varför kan man inte sitta i hans knä (Hagmans) och diskutera Hauerwas?”
-Claus

”Jag skulle vilja pryda honom” (syftade på påven)
-Cara

”Varför har påven alltid på sig kalsonger i duschen? För att han vill inte se ner på en arbetslös.” 
-Pär

Cara, e du på vessan? När du kommer därifrån ska du få känna på min dator!”
-Niklas

Välkommen!

Välkommen till Teologiska Studentföreningens (TSF) hemsida!
Här kan ni läsa om vår verksamhet, se vad som är på gång i föreningen, hitta kontaktuppgifter, se vem styrelsen är och mycket annat!

ΣΥΜΜΑ ΤΗΕΟΛΟΓΙΧΑΕ

”Claus är konstig när han äter mjöl ut kylskåpet”
– Anonym?
”Påven är söt!”
– Carolina Myrskog
”Det råder celibat i mysrummet!”
– Faffen
”Julia, jag skulle vilja dö med dig, jag tror det skulle vara roligt!”
– Niklas Granroth
”Det är min födelsedag idag” 
”Nämen va pinsamt”
– Niklas Granroth och André Ravall
”Kari Syreeni e nog en riktig player”
– André