Taizé – del 2 – Teologiska studentföreningen

Hela onsdagen lyssnade vi åter flitigt till föreläsningarna och deltog i bönestunderna. Så flitigt faktiskt att det inte blev så många bilder från den dagen! Här är en bild på morgonmålet som vi åt varje dag. Te eller kakao, semla, smör och choklad. Vi var ganska förvånade över hur pass mätta vi hölls av det här morgonmålet.

Med på resan var min kompis Kyrkråttan och här är en bild från kommunitetens kyrka i Taizé. Jag smög in och knäppte en bild under dagen när kyrkan var tom för jag ville ju inte syssla med sånt under någon bönestund. Därför ser det så ödsligt ut.

Så efter flitigt deltagande i föreläsningarna var det åter dags att smita iväg på äventyr. Den här gången var vi lite flera och vi åkte till den närbelägna staden Cluny. Där finns ruinerna av ett fantastiskt kloster som en gång var stort och blomstrande. Det är faktiskt ett viktigt utflyktsmål när man ändå är i närheten. Kyrkohistoria av rang!

Staden är inte stor men riktigt trevlig. Arkitekturen är spännande. Man kan bygga ihop en gammal kyrka med ett affärshus, så där bara. Undrar vad stadsplaneringen skulle säga här hemma?

Chocolaterie kan man inte gå förbi utan att dregla. Vilka skapelser! Vilka konfekter! Mmmm…
För att inte tala om vinbutiken! Där skulle man kunna botanisera hela dagen!

För att kort berätta om klostret i Cluny citerar jag Wikipedia: ”Vilhelm av Akvitanien grundade benediktinklostret i Cluny 910. Klosterkyrkan, som byggdes om 950 och 1088, fick stor betydelse för den romanska arkitekturen. Den tredje klosterkyrkan i Cluny som påbörjades 1088 var en av denna stils förnämsta byggnader. Den var också kristenhetens största kyrka fram till 1500-talet. Klostret i Cluny stängdes under franska revolutionen och den väldiga kyrkan förstördes 1810.” Det känns helt absurt men katedralen styckades upp i bitar som sålde och återanvändes i andra byggnader! Idag står det bara en liten del kvar av den gigantiska katedralen men fortfarande är den mäkta imponerande. Akustiken är fantastisk, det kontrollerade vi.

Det fanns fina modeller över hur klostret och katedralen en gång sett ut. Imponerande och mycket fascinerande att upphört och i princip försvunnit på så kort tid. När vi sedan promenerade i staden kunde vi tydligt se delar från katedralen i husfasaderna! Återvinning är inget nytt påfund.