Historia skrevs när Manu Dei fortsatte säsongen med innebandy

Hösten 2020 kan redan nu sägas gå till historien som en speciell tid, och då syftar jag inte enbart på pandemin. Hösten 2020 skrev nämligen också teologernas idrottslag Manu Dei in sig i historieböckerna genom att för första gången under sin 7-åriga historia delta i två olika idrotters turneringar under en termin. Tidigare terminer har Manu Dei fokuserat på en idrott, men höstens fotbollsturnering gav tydligen blodad tand till att fortsätta spela.

Som vi alla vet så gäller det ju att smida medan järnet är varmt, och undertecknad var därmed inte sen att utnyttja möjligheten till att samla ihop ett lag och anmäla Manu Dei till innebandyturneringen i november. Efter den något blygsamma framgången i fotbollsturneringen var siktet i nu inställt på revansch. Manu Dei har visat klass i flera innebandyturneringar under de senaste tre åren så förväntningarna var givetvis högt ställda. För att maximera chanserna till framgång och vinna detdär efterlängtade och saknade guldet så satsade Manu Dei detta år på att delta i motionsserien istället för i tävlingsserien. Drömmen om att dominera motionsserien grusades dock redan innan turneringen började, eftersom CampusSport gärna ville ha Manu Dei i tävlingsserien istället för i motionsserien. Som den lydiga teolog och lagledare undertecknad är så hörsammades givetvis CampusSports önskan och vi gick med på seriebytet. Lite utmaningar i livet måste man ju ha, och med tanke på vilka skickliga innebandyspelare teologerna är så borde ju turneringen ändå kunna gå relativt bra… Och roligt kan man ju ha i alla fall 

Efter lite mailade och whatsappande hit och dit för att få ihop tillräckligt med spelare var det så småningom dags för turneringsstart. Stämningen var på topp, spelarna, lagledaren och publiken var laddade och den traditionella pätkisen var inköpt. Inledningen av den första matchen var lovande och Manu Dei såg ut att vara i bra form. När matchen var slut byttes dock glädjen ut mot besvikelse, efter en jämn kamp blev tyvärr det förlust med 4-5. Andra matchen vara lika jämn, med 3-3 som slutresultat. I den tredje och sista gruppspelsmatchen mötte Manu Dei turneringens blivande segrare, Kuopion Mahti, och trots fint kämpande blev det en relativt klar förlust (2-6).

Trots att det oavgjorda resultatet förblev Manu Deis bästa resultat i gruppspelet så tog inte det roliga slut ännu. Nåden är ny varje morgon, och så även denna gång… I denna turnering gick nämligen alla lag vidare till kvartsfinal. Chansen till succé fanns med andra ord ännu kvar, och formen kunde ännu toppas. Inför kvartsfinalen passade Manu Dei på att ta in lite förstärkning i form av en förhoppningsvis utvilad och formtoppad doktorand och en dito post.doc forskare. Förutsättningarna för succé var med andra ord goda och inte blev de direkt sämre av den rekordstora publiken, som bland annat bestod av ivriga gulisar och tutorer, lagledaren och en söt ettåring. Trots den ivrigt påhejande publiken och Manu Deis stundtals fina spel så räckte det inte denna gång. Kvartsfinalen och därmed även turneringen slutade i besvikelse och drömmen om guldet grusades en gång för alla.

Slutresultatet till trots innehöll även denna turnering många guldkorn och det finns mycket positivt att bygga vidare på i framtida turneringar. Alla spelare kämpade väl och Manu Dei visade stundtals prov på riktigt bra innebandy. Vidare kännetecknas laget av en god laganda och av ett glatt gäng där alla ryms och får vara med, allt från gulisar till post.doc forskare och lärare. I Manu Dei förenas och umgås teologer och icke-teologer vid sidan av studierna och här knyts vänskapsband. Ett extra glädjeämne är de förstaårsstuderanden som visat vilja att delta i Manu Deis turneringar i höst, och som dessutom gjort det med den äran. Att det finns intresserade och duktiga fotbolls- och innebandyspelare bland förstaårsstuderandena innebär att Manu Dei även i framtiden är ett lag att räkna med och att detdär efterlängtade guldet ännu kan tas…. Framtiden är med andra ord ljus, och förhoppningsvis kan Manu Dei göra det till en vana att delta i både fotbolls- och innebandyturneringen.

Till sist vill jag som lagledare tacka alla spelare och all publik. Tack för att ni var med och jobbade för Manu Dei! Tack också till styrelsen för ert stöd! Nästa år, eller förhoppningsvis redan i vår, spelar Manu Dei matcher igen. Tills dess hinner vi både vila, träna och toppa formen…