Även i år hade vi en fastlagstisdag och självklart skulle TSF igen ställa upp med ett åkamaskineri för den traditionella Fastlaskianen tävlingen. En kommitté sammankallades och den bestod av så väl veteraner i pulkkabyggandet som nya krafter.
Visionerna var ganska stora och planerandet för pulkkan gick smidigt. Ett möte, inskaffning av material samt en söndags byggnadsverkstad var allt som behövdes för årets insats. Byggandet gick bra, arbetsfördelningen utmärkt och stämningen mycket god.
Sedan kom Fastlaskianen, en mycket grå, kall och regnig tisdag. Vi samlades i Mysis, packade ihop oss, gjorde sista minutens ”finslipning” och sedan styrde vi kosan mot Vårdberget. Där möttes vi av den ena färggrannare pulkkan, den andra större och den tredje mer påhittigare. Men vi var mera med lekfulla och glada. Eller ja, hur glad man nu sen kan vara i typ ösregn och några plusgrader.

Sedan var det vår tur att åka. Tyvärr började den färden inte så bra den kunde, men ner kom killarna iallafall. Och fick dessutom stora applåder av sitt kämpande. Sedan blev vi och kollade de resterande åkningarna och kunde glädjas över att en teolog iallafall vann, då vår sångfågel Otto var med i Brahe Djäknars vinnande kälke. Hurra!
Men roligt hade vi hur som helst! Nästa år är det ju jubileums år så då tycker jag att vi ska köra stort och kalasigt. (och har fått en och annan intresseanmälan redan)
Till slut vill jag tacka årets pulkkakommitté – Anni, Heidi och speciellt tack till killarna Alexander och Patrik som med stolthet fick ner pulkkan för backen.
Hoppas vi ses nästa år!
// inski
Kommentera